När det funnits skäl har regeringen fått gå

Att utse kommissioner är ett av de många verktyg som finns i den politiska verktygslådan.

Kyrkoministger Nils Quensel (S) valde att avgå efter att Kejnekommissionen utdelat (mild) kritik mot honom i början av 1950-talet.

Kyrkoministger Nils Quensel (S) valde att avgå efter att Kejnekommissionen utdelat (mild) kritik mot honom i början av 1950-talet.

Foto: TT

Krönika2020-05-24 06:16
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommissioner - helst befolkade med oförvitliga och brett sakkunniga personer - kan ha en rad olika syften och ändamål och förhoppningar knutna till sig.

Tidigare den här veckan utvecklade Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer - partiledare respektive partisekreterare i Moderaterna - sina argument för att en Coronakommission tillsätts. Att en kommission ska tillsättas har redan utlovats av statsminister Stefan Löfven. Statsministern har dock lite svävande uttryckt sig som att kommissionens arbete bör inledas "efter krisen". Moderaterna vill å sin sida se att kommissionen utses "före sommaren". 

Utan att vilja vara det minsta cynisk eller ironisk så skulle jag lite svartvitt vilja hävda att kommissioner tillsätts för att såväl nita som att rädda regeringar då spektakulära händelser drabbat samhället. Statsministern vill av lätt insedda skäl inte ha en kommission som ett slags överrock till det dagliga arbetet med Coronapolitiken. Av lika lätt insedda skäl vill det ledande oppositionspartiet Moderaterna gärna knö på regeringen en överrock av just det slaget.

På DN Debatt (18 maj) skriver Kristersson och Strömmer att Coronakrisen skiljer ut sig från andra kriser som tillägnats kommissioner efter krisen att den "äger rum under lång tid och saknar ett tydligt slut. Därför kan vi inte vänta med att tillsätta kommissionen tills krisen slutligen är över. För att förbättra informationsinhämtningen bör kommissionen snarast börja följa och dokumentera arbetet mot pandemin på nationell, regional och kommunal nivå."

På DN Debatt listar Moderaterna åtta olika "ingångsvärden" för kommissionen. Flera av dessa åtta punkter gäller kritiska och omdebatterade delar av den svenska Coronapolitiken. Vilket är självklart ur oppositionens perspektiv. Och lika självklart är det ur regeringens perspektiv att vilja vila på hanen något; se vart det bär iväg med alltihop innan en kommission ska börja rafsa och rota i såren. 

Det har varit många kommissioner under årens gång. Kejnekommissionen på 1950-talet, Granskningskommissionen/Palmekommissionen på 1980-talet, den internationella Estoniakommissionen på 1990-talet och Katastrofkommissionen efter tsunamin julen 2004. För att nu bara nämna några. Den enkla recensionen är väl att ett slags rättvisa ofta skipats genom dessa kommissioner. När det funnits skäl har regeringen fått gå. När det funnits skäl har kritiken runnit ut i sanden.