Sveriges extrema regler göder skuggsamhället

Exploateringen av arbetare måste straffas hårdare och i de värsta fallen ska de som bär ansvaret för utnyttjandet av andra människor hamna bakom galler.

Johan Danielsson är socialdemokratisk ledamot i EU-parlamentet.

Johan Danielsson är socialdemokratisk ledamot i EU-parlamentet.

Foto: Socialdemokraterna

Debatt2021-06-17 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 Tidningen Dagens Nyheter har i ett antal artiklar speglat de hemska förhållanden som arbetare från andra länder lever och arbetar under i de svenska skogarna. Listan på problemen är lång: arbetsplatsolyckor som mörkas, trasig skyddsutrustning, obetalda löner och felaktiga kontrakt.

Problemen är inte nya. 2016 drev GS-facket en process mot företaget Skogsnicke för att hjälpa 72 kambodjanska skogsarbetare som inte fick ut sina löner och tvingades sova i ett stall utan ordentlig tillgång till mat och vatten.

Dessa exempel kommer från skogsnäringen men det kunde lika gärna handlat om transport-, städ- eller byggbranschen. Vi ser idag hur ett system av utnyttjande av andra människor breder ut sig på svensk och europeisk arbetsmarknad.

Byggföretaget Veidekke presenterade tidigare i år en egen granskning av sina underleverantörer och fann att samtliga fuskade med löner, skatter och sociala avgifter. Det är starkt av Veidekke att ta tag i frågan och visa hur djupa problemen är i branschen.

I Gävle bygger Microsoft femton serverhallar. Enbart den första hallen tog en miljon arbetstimmar att bygga. Fackförbundet Byggnads har i princip ingen insyn i arbetet och de villkor under vilka den utstationerade arbetskraften arbetar under. Frustrationen över otillräckligheten i de nuvarande verktygen för att komma åt fuskande företag är påtaglig när fackliga företrädare intervjuas vid grindarna till bygget.

Systemet med utbrett fusk och fiffel av oseriösa företagare och organiserad brottslighet visar att samhället är för svagt. Det räcker inte längre att lappa runt kanterna utan vi behöver ta tillbaka kontrollen över arbetsmarknaden. För det krävs ett kraftfullt grepp kring arbetslivskriminaliteten på systemnivå. Några av de frågor som ett sådant samlat omtag måste ta itu med är:

Fackliga organisationer måstes ges tillträde till arbetsplatserna och EU-reglerna skärpas så det blir möjligt att kontrollera att allt står rätt till med löner, skatter och sociala avgifter.

Det bör skapas en särskild myndighet med ansvar att bekämpa arbetslivskriminalitet med fysisk närvaro i form av särskilda center på strategiska platser runt om i landet. De sekretesshinder som finns mellan övriga myndigheter måste brytas och samarbetet med den Europeiska arbetsmyndigheten stärkas. 

Den vårstädning i folkbokföringen som finansminister Magdalena Andersson inlett måste bli en storstädning. Vi måste sätta stopp för missbruket med samordningsnummer. Att det idag finns 100 000-tals samordningsnummer till vilka vi inte kan styrka någon identitet är helt oacceptabelt. Sveriges extrema regler för arbetskraftsinvandring måste skärpas upp. Dagens regler skapar rättslösa arbetstagare och göder framväxten av ett skuggsamhälle. 

Hårdare straff för de som tjänar pengar på fusket. Det ska kosta företagen i form av dryga böter så affärsmodellen faller. Ansvariga måste också i de värsta fallen av utnyttjande fängslas. Vid sidan av arbetet med regelefterlevnad och jakt på fuskare kommer vi också behöva skapa ekonomiska incitament som gör att stora företag byter affärsmodell. Att pressa kostnader genom långa led av underentreprenörer, där alla är medvetna om utnyttjandet av människor i sista ledet, måste få ett slut. Eran av att sitta i fina styrelserum och blunda för människohandeln måste få ett slut.