Minns 30 procent av Östgötaskogen måste skyddas

Art- och klimatkrisen innebär att det svenska skogsbruket behöver förändras i grunden. För att öka takten som skogar binder kol från atmosfären måste avverkningstakten minskas, och det vi tar ut från skogen i högre grad användas till långlivade produkter.

Carl Schlyter

Carl Schlyter

Foto: Greenpeace

Debatt2021-08-29 07:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För att klara klimatkrisen måste vi sluta skövla de skogar som kan hjälpa oss att minska den globala uppvärmningen. Genom att sluta med kalhyggen och införa ett hållbart skogsbruk kan Östergötlands län bli en förebild för framtidens sätt att bruka skogen.

Vi befinner oss i ett planetärt nödläge. Vilket fler och fler människor tar till sig. Forskarna konstaterar att artutrotningen måste stoppas och utsläppen av växthusgaser måste minskas dramatiskt. Redan om några år kan det vara för sent för att undvika katastrofala tipping-points, där den globala uppvärmningen blir ett självspelande piano som inte längre går att stoppa.

Skogen spelar en avgörande roll för våra möjligheter att lyckas. Det boreala skogsbältet lagrar mer kol än jordens regnskogar tillsammans, vilket gör våra svenska skogar till en global angelägenhet. Norra Sverige – från Dalälven och norrut –  ligger i det boreala barrskogsbältet, ofta benämnd taigan. Det är ett skogsekosystem som sträcker sig över hela jorden från Sibirien i öster till norska kusten och vidare via nordligaste Skottland till Nordamerika. För att klara klimatomställningen måste vi lagra kol i ökad takt i skogen. Trots det har avverkningarna i Sverige fördubblats sedan 1950-talet. 

Art- och klimatkrisen innebär att det svenska skogsbruket behöver förändras i grunden. För att öka takten som skogar binder kol från atmosfären måste avverkningstakten minskas, och det vi tar ut från skogen i högre grad användas till långlivade produkter.

I sin nya skogsstrategi föreslog EU-kommissionen nyligen att kalhyggen ska undvikas, att mer kol bindas i skogen och att alla gammelskogar skyddas från skogsbruk. Detta överensstämmer i hög grad med vad som Greenpeace och många andra miljöorganisationer har krävt i årtionden.

En Sifoundersökning som Greenpeace låtit göra visar att EU-kommissionens förslag har stöd hos det svenska folket. Drygt hälften av svenskarna (51,5 procent) anser att miljökraven vid avverkning ska skärpas. Nästan lika stor andel (46,6 procent) vill ha ett förbud mot kalhyggen. Endast en fjärdedel tycker att ett förbud mot kalhyggen är en dålig idé.

Vi föreslår därför att Östergötlands län:

• Sätter upp ett mål och arbetar för att minst 30 procent av skogen ska få ett långsiktigt formellt skydd.

• Inför ett stopp för alla kalhyggen på offentligt ägd mark i Östergötlands län.

• Ger råd och stöd till de skogsägare som vill ställa om till plockhyggesbruk och ställer krav 

på hyggesfritt skogsbruk vid upphandlingar av virke och andra träprodukter.

Genom att förbjuda kalhyggen och införa ett hållbart skogsbruk kan Östergötlands län bli en föregångare i skogsbruket. Välskötta plockhuggna skogar är lättare att förena med ekoturism, rekreation och lokala miljömål kring biologisk mångfald än kalhuggna virkesåkrar. Dessutom minskar risken för stormskador, insektsangrepp och skogsbränder. 

Med plockhyggesbruk kan skogsägare ofta få mer betalt samtidigt som totala avverkningarna kan minska, vilket innebär en vinn-vinn lösning för ekonomi, klimat och biologisk mångfald. Priset vi får betala är att vi måste minska vår konsumtion av engångsförpackningar. Men kanske kan helgutflykten då gå till en fin skog istället för till återvinningscentralen?

Carl Schlyter, Greenpeace