Om inget helt oväntat inträffar så kommer han att lördagen den 6 november, strax före lunch, stiga upp på scenen vid den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg och tacka för förtroendet att ha valts till partisekreterare i Sveriges största parti. Vi träffades i mitten av juni i år för ett samtal i podden Widar Möter. Vid sidan av de angelägna och intressanta sakfrågorna om äldreomsorgen och arbetsrätten så talade vi en hel del om socialdemokratin. Kommunal är tillsammans med IF Metall de två största och mest klassiskt socialdemokratiska fackförbunden i LO; en klassisk prägling som mycket väl speglas i Tobias Baudins personlighet och attityder. Han - och Kommunal - sitter hellre med vid bordet och förhandlar och får med sig några viktiga saker hem än vad han står utanför förhandlingslokalen och viktar med sanningsspäckade plakat utan att få med sig någonting alls hem till medlemmarna.
Tobias Baudin är framförallt en klassisk socialdemokrat genom kombinationen av att tryggt och okomplicerat veta var han "hör hemma" i sina värderingar och i sin förståelse av att värderingarna inte är vare sig daterade eller hårt knutna till några specifika reformer eller utfall. Under Baudins tid har Kommunal tagit viktiga kliv för att närma sig de framgångsrika tjänstemannafackens medlemsantal. I avtalsrörelserna har man lämnat traditionen att alltid verka för störst påslag till de med lägst lön för att istället se till att medlemmar som utbildar sig i yrket - till exempel går från vårdbiträde till specialistundersköterska - ska få uppleva att lönen stiger när kompetens och ansvar ökar.
Baudin kommer enligt vad som sagts i valberedningens motivering att vara en mycket mer utåtriktad, resande och politiskt argumenterande partisekreterare än vad som varit fallet under senare år. Vilket passar hans iver och rastlöshet. Jag hör att det lyfts förväntningar - kanske även från Baudin själv - om att partisekreteraren nu mer kraftfullt ska företräda partiet medan statsministern ägnar sig åt att företräda det parlamentariska underlaget; som det nu kan te sig ut. Ett sådant upplägg är dock inget att rekommendera. Att argumentera för vad man skulle ha gjort om man inte behövde "släpa på" koalitionspartners fyller ingen mening. Det som däremot behövs är mer begåvade, uthålliga och övertygande socialdemokratiska argument för varför man faktiskt gör det man gör. I den genren kan Baudins talang och attityd verkligen göra skillnad.