Trovärdighetens dag närmar sig för Mats Melin

Coronakommissionen fick sitt uppdrag och sina ledamöter den 30 juni.

Här presenterar socialminister Lena Hallengren det förra justitierådet Mats Melin som ordförande i Coronakommissionen.

Här presenterar socialminister Lena Hallengren det förra justitierådet Mats Melin som ordförande i Coronakommissionen.

Foto: ALI LORESTANI/TT

Krönika2020-10-16 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 Kommissionens uppdrag är att "utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter." Mycket talar för att kommissionens ordförande Mats Melin och ledamöterna Shirin Ahlbäck Öberg, Ann Enander, Vesna Jovic, Camilla Lif, Torsten Persson, Göran Stiernstedt och Mats Thorslund, kommer att prövas hårt redan den 30 november. Då kommer nämligen kommissionens utvärdering av smittspridningen inom äldrevården och äldreomsorgen. 

Vårens utbrott av dödsfall inom äldreomsorgen är nog den riktigt stora och heta frågan ur såväl mänskliga som politiska perspektiv. Hur var det möjligt att antalet döda i Sverige så hastigt blev så stort och hur gick det till när det blev så att en mycket stor andel av dödsfallen skedde ute på boenden och i hemmen och inte på sjukhus? Det finns säkert både rimliga och orimliga förklaringar till det som hände. Det är av stor vikt att båda sortens förklaringar kommer upp på bordet i Coronakommissionens utvärderingar. En av de orimliga och särskilt politiskt/mänskligt laddade förklaringar som envetet tränger sig på - framför allt genom gediget journalistiskt arbete på bland annat Eskilstunakuriren och i Dagens Nyheter - är att äldre personer kategoriskt och systematiskt har hållits borta från sjukhusvård utan att några individuella bedömningar har gjorts. Detta undanhållande ska i vart fall i Covid-krisens inledande fas ha varit sanktionerat från centrala nationella och regionala myndigheter. Fullt rimliga "skörhetsbedömningar" av patienters förmåga att överleva sjukhusvård av olika slag kan här ha använts för att hålla stora grupper av medborgare - till exempel dementa personer - borta från vården på ett helt orimligt sätt. För att dra resonemanget ytterligare ett varv så kan problemet som kommissionen har att hantera ha uppkommit genom en krasch mellan å ena sidan välkänd/ökänd svensk rationalitet och å andra sidan sjukvårdens etiska löfte om bästa möjliga bot/lindring till varje enskild patient. Eller sagt med andra ord: Ett slags krigssjukvård utan krig och utan stor brist på vårdplatser. Äldredöden är ett trauma som berör miljoner av oss svenskar och äldredöden har satt bilden av Coronan i Sverige. Därför är det nog ingen överdrift att påstå att graderna av allmän trovärdighet i Coronakommissionens utvärdering 30 november är av samhällspåverkande betydelse.