Sverige har påbörjat det historiska skiftet från animalisk till klimatsmart växtbaserad mat. Köttkonsumtionen har fallit kraftigt de tre senaste åren. Nyligen publicerade Jordbruksverket statistik som visar att förbrukningen av nötkött per svensk störtdök med 7,3 procent under 2020 och att förbrukningen av matfågel och griskött minskade med 3,9 respektive 3,2 procent. Men om vi ska kunna nå uppsatta mål om att stoppa klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald måste utvecklingen gå mycket snabbare. Regeringen bör därför påskynda den positiva utvecklingen med hjälp av ekonomiska styrmedel.
Matproduktionen är en av de största faktorerna bakom växthusgasutsläpp, förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och övergödning inom Sverige och EU, men även i andra länder genom vår omfattande import. Genomsnittssvenskens konsumtion av mat genererar idag runt 1,8 ton växthusgaser per år. Att djurprodukter byts ut mot växtbaserade alternativ är en förutsättning för att kunna reducera växthusgasutsläppen från livsmedel till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050, enligt Naturvårdsverket rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”. Då djurhållning för köttproduktion, enligt bland annat WWF:s Living planet report, är en större drivande faktor bakom förlust av biologisk mångfald än alla andra faktorer sammanlagt, gör det än mer akut att snabbt och kraftigt minska köttkonsumtionen.
Konsumenterna har förstått detta samband och börjat äta en större andel hållbar vegetabilisk mat. Förra året ökade försäljningen av färsk vegetarisk mat med ungefär 40 procent hos handlarna, enligt siffror från SVT:s Ekonomibyrån. Opinionsundersökningar från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att klimatskatt på kött har det största stödet bland svenskarna av alla nya skatter, efter ökade flygskatter. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet SLU har också visat att klimatskatter på mat, där intäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster, är en ekonomiskt fördelaktig reform för Sveriges lantbrukare.
Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram bonus/malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion. Vi hoppas att regeringen vill att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att uppmuntra hållbart ätande. Ett enkelt sätt är att börja med att höja momsen på animaliska produkter och använda intäkterna för att sänka momsen på vegetabilier samt för stöd till hållbarhetstjänster inom lantbruket.
