Arbetslösheten förstår inte svenska

Ljuset kommer från Finspång. Här lärarna Jonny Andersson och Patrik Pettersson på CNG. De förstår arbetslöshetens strukturer och individer.

Ljuset kommer från Finspång. Här lärarna Jonny Andersson och Patrik Pettersson på CNG. De förstår arbetslöshetens strukturer och individer.

Foto: Widar Andersson

Krönika2021-04-19 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En växande andel av arbetskraften är parkerad i långtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen (AF) gör prognosen att antalet långtidsarbetslösa (varit utan arbete i minst ett år) kommer att "överstiga 200 000 personer" vid utgången av 2021. Redan idag är 182 000 av de inskrivna långtidsarbetslösa. Och det trycker på underifrån. Förra månaden hade över 100 000 av de inskrivna på AF varit utan jobb mellan 6-12 månader.

I en rapport skriver AF: "Redan före krisen fanns det många inskrivna arbetslösa som inte fått arbete trots flera år med stark efterfrågan på arbetskraft. (--) Det finns (--) en risk att strukturarbetslösheten stiger (--) vilket kan medföra att den totala arbetslösheten permanentas på en högre nivå. (13 april)

Arbetslösheten är alltså alltmer strukturell. Vilket talar för att det framförallt bör sättas in strukturella åtgärder: Se till att de arbetslösa utbildas i svenska och i färdigheter som leder till jobb. Denna slutsats hämtar också argument från en annan rapport från AF där träffsäkerheten hos "statistiska verktyg" att bedöma arbetssökande utvärderas. (13 april) "Resultaten i den här studien visar att statistiska bedömningsverktyg kan prestera bra och bidra till ökad träffsäkerhet i bedömningen av förväntad arbetslöshetstid." Med "statistiska verktyg" avses en digital behandling av ingångsfakta om grupper av arbetslösa. Särskilt när det gäller risken för långtidsarbetslöshet visar sig statistisk behandling vara mycket mer träffsäker än arbetsförmedlarnas bedömningar. Kort sagt: I statistiken syns strukturerna som människan/politiken inte alltid vill se.

Den politiska styrningen av AF förefaller att gå i en helt annan riktning där individualisering och valfrihet står i centrum. Den arbetslöse ska själv välja en av AF godkänd leverantör för att "rustas och matchas" mot jobb. Det finns säkert många bra företag därute. Men när jag surfar runt bland alla erbjudanden till de arbetslösa är magkänslan mer fjärilar än filmjölk så att säga. En knepig sak i mängden är att flera insatser erbjuds på t ex somaliska och arabiska. Verkar bakvänt när ett tungt strukturellt problem är att de arbetslösa inte förstår svenska? När jag tidigare i år besökte CNG: s verkstad och den kvällskurs för arbetslösa som bedrivs där så talade jag med läraren Jonny Andersson om varför de enbart utbildar på svenska: "Det finns ju inga tolkar ute på industrierna. För att kunna få ett jobb behöver de kunna förstå och göra sig förstådda på svenska", sa Jonny. Ljusets struktur kommer från Finspång. Arbetsförmedlingen borde hänga på.