Befintlig forskning visar dock att förkortad arbetstid är fel väg att gå! Socialdemokraterna bör därför ersätta detta förslag med rätt till distansarbete, en åtgärd som tycks gynna både arbetslivsproduktivitet och familjeliv.
1. Arbetstidsförkortning skadar näringslivets produktivitet
Arbetsproduktivitet beskriver hur mycket varje anställd producerar i genomsnitt. Man kan mäta produktivitet i enskilda branscher och sektorer, eller titta på hela ekonomin. När man ser till hela ekonomin beräknas produktiviteten vanligtvis genom att BNP divideras med antal arbetade timmar.
Produktiviteten för en hel ekonomi är starkt beroende av vilken slags produktion länderna ägnar sig åt. När länder jämförs behöver man därför jämföra länder, där arbetstagare jobbar inom likartade branscher. Till exempel ska Norge inte kunna ingå i en jämförelse med Sverige mot bakgrund av den mycket inkomstbringande oljeindustrin.
Däremot har Finland, Tyskland och Sverige jämförbara branschstrukturer och länderna är därför jämförbara. Under 2022 var den genomsnittlige svenskens arbetsvecka 38,9 timmar, enligt Eurostat. Dessa data gäller den genomsnittliga arbetsveckan för personer mellan 20 och 64 år som arbetar hel- eller deltid. I Finland är den genomsnittliga arbetsveckan 36,2 och i Tyskland 35,3 timmar.
Data från OECD visar att arbetsproduktiviteten i svensk ekonomi motsvarar 95,6 USA dollar per arbetad timme jämfört med 84,8 i Finland och 90,9 i Tyskland. En kortare arbetstidsvecka i Finland och Tyskland ger alltså mellan 11 och 5 USA dollar lägre BNP per arbetad timme jämfört med Sverige.
2. Samma slutsats enligt Näringslivets egna beräkningar
Frågan om arbetstidsförkortning har utretts i Sverige vid flera tillfällen, 1986,1987,1995 och 2000. Den senaste rapporten presenterades år 2002. Nu har Svenskt Näringsliv tagit fram ett nytt beräkningsunderlag, som bekräftar det som andra utredningar visat. Nämligen att kortare arbetstid kommer med stora negativa ekonomiska konsekvenser.
Beräkningarna, som är baserade på aktuell forskning inom området, visar att en sådan reform skulle bli väldigt kostsam och hota både välfärden och svensk konkurrenskraft. Beräkningarna visar att om Sverige inför en 35-timmarsvecka får vi ett produktionsfall på 8 procent – och sänker bnp med 509 miljarder kronor per år (Samhällsekonomiska kostnader av en arbetstidsförkortning – ett beräkningsunderlag 04 2024).
3. Distansarbete höjer produktiviteten
Studier gjorda mellan 2000 och 2021 visar att distansarbete bidrar till bättre produktivitet, samtidigt som kvalitet inte påverkades negativt. I en ny studie med över 500 europeiska företagsledare säger en majoritet av företagsledarna att distansarbete är mer produktivt. En viktig faktor är valfriheten. Personer som själva valt distansarbete upplever i hög utsträckning att de är effektiva och produktiva när de inte är på kontoret. Valfriheten ökar också viljan att stanna på arbetsplatsen.
Den internationella forskningen om distansarbetet före pandemin visar huvudsakligen positiva resultat inom de tre undersökta områdena: arbete och hälsa, balans mellan arbete och privatliv och produktivitet
4. Distansarbete gynnar både näringsliv och familjeliv
Jämfört med de internationella studierna visar de svenska studierna genomgående en mer positiv bild under pandemin. Helhetsbilden är att distansarbete i hemmet för majoriteten – och ibland en stor majoritet – har bidragit till högre arbetstillfredsställelse, att det är lättare att förena arbetskrav och krav från familjen samt en upplevelse av mer produktivitet och effektivitet.
Ett återkommande resultat i de internationella studierna under pandemin är att hemarbete är svårt att förena med att ha små barn i hemmet under arbetstid. Sverige utmärker sig vad det gäller distansarbete och dess effekter på både näringsliv och familjeliv. Man blir mer kreativ, mer effektiv och får bättre möjligheter att kombinera arbete med familjeliv.
Om vi ser till svenska studier syns stora skillnader mellan Sverige och andra länder. Sverige har en gynnsam situation att realisera distansarbetets fördelar. Det finns en väl utbyggd barnomsorg, ett utbrett kunnande om digitalt arbete och en väl utbyggd digital infrastruktur. Det finns också en förhållandevis utbredd vana av att tidigare arbeta självständigt, vilket är en viktig del i ett lyckat distansarbete.