Nu tar vi oss friheten att smaksätta semlorna på nytt sätt.
Semlan, eller hetväggen, var från början en festbulle bakad på vete, eller similia som är mjölets latinska namn och sannolikt det som namngivit semlan. Bullarna serverades på fettisdagen som var en dag av frosseri inför den stundande fastan i det på den tiden katolska Sverige. Fastan varade sedan fram till påsk och då skulle man leva på sparlåga. För så där 500 år sedan kallades bullarna för hetvägg och var bakade som kilar, det vill säga trekanter. Namnet hetvägg kommer från tyskans "heisse wecken" som betyder varma kilar.
Ändrat namn
På 1700-talet fick hetväggarna sin nuvarande runda form och åts med varm mjölk, gärna smaksatt med kryddor i den mån det fanns. I mitten av 1800-talet tröttnade man på att kalla de runda bullarna för varma kilar och de bytte namn till fettisdagsbullar eller fastlagsbullar.
I takt med att fastan blir en allt mer avlägsen företeelse har beteckningen semla blivit den vanligaste beteckningen för bakverket.
Olika smaker
På senare tid har nya typer av semlor sett dagens ljus. Det kan vara allt från saffranssemlor där bullen smaksätts med saffran eller så kallade wienersemlor som bakas av smördeg, det vill säga samma deg som används till wienerbröd. Här håller vi oss till den traditionella bullen men experimenterar lite med fyllningen. En skogs- och trädgårdssemla smaksatt med bär från just skog och trädgård förvandlar semlan till en bakelse. Citrussemlorna smaksätts med lemon curd, en sötsyrlig marmelad som finns att köpa färdig, samt apelsin. Friskt och fräscht för alla som tycker att vanliga semlor blir lite söta i överkant.