Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ett val som borde vara enkelt ...

Matilda Söderström

Matilda Söderström

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2009-02-06 03:00
Det finns en sak som jag ständigt går omkring och har i åtanke. Ena stunden låter jag mig övertygas, för att i nästa se mig själv stå där vid halvsextiden efter en lång arbetsdag och gräva i frysdisken, och givetvis väljer jag det gamla vanliga. Köttbullar, bacon, kycklingfilé, biffar, blodpudding, falukorv, köttfärs. Jag skulle så gärna bli vegetarian!Det är så enkelt att förstå varför, men ändå är aldrig valet detsamma. Jag är livrädd för att jag skulle försvinna. På grund av proteinbrist. Jag avskyr bönor och skulle antagligen få brist på allt en kropp behöver genom att leva på spagetti. Min kropp, som redan nu bönar efter lite mer fett skulle gå lottlös hem efter jobbet med enbart ett gäng snabba kolhydrater i kassen, och det vore just snyggt!Jag låter nog ganska inskränkt och tråkig när jag påstår att man måste äta bönor istället för kött. Varje månad får jag en broschyr från Djurens Rätt, som tack för att jag varje månad skänker 25 kronor av min lilla lön till deras verksamhet, där de ger mig tips på goda veganrätter för att på nästa sida påminna mig ytterligare igen om att jag gång på gång gör felaktiga val när jag äter köttbullar. Det här handlar inte om köttbullar. För jag kommer troligtvis aldrig kunna motstå dem. Det handlar kanske om dålig karaktär, för visst mår man inte som en prins efter man klämt i sig de lökiga bullarna, men frågan är djupare än så. När kommer människor kunna äta kött med gott samvete och leva på ett sätt som gör att hysterin på slakterierna kunde trappa ner? Inte avslutas, men trappas ner och bli naturligare. Frågan är om inte min själ skulle tacka mig ännu mer i efterhand. För jag kan inte blunda. Det skär i bröstet och bilderna stannar kvar på näthinnan av den lilla griskultingen som får sin svans avsågad (för att inte hans kompis ska gnaga på den i deras kvadratstora "spilta"). Skriket av den andra kultingen som får sina testiklar uppskurna utan bedövning bedövar mitt huvud. Inga andra tankar kan nå fram när jag tänker på alla de grymheter min ras utsätter andra raser för. Men tankarna når tydligen aldrig tillräckligt långt fram klockan halv sex efter jobbet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om