Men vad är det för fel på vänsterpartiet, som trots sin tydlighet om välfärdsvinster, lyckosamma press på regeringen och väljare i flykt från de närmaste konkurrenterna, inte lyckas bättre?

Varför har inte vänsterpartiet mer framgång?

Opinionen driver åt vänster. Svenska folket är irriterade på samhällsutvecklingen, de stora företagen och kommersialismen. Vi har ett metoo-uppror som avslöjar de patriarkala strukturer som västerpartiet länge kritiserat – samtidigt som Fi inte syns till. Det finns behov av fler reformer för att förbättra välfärden.

Manegen borde vara krattad för en stor vänsterframgång. Men de tycks nöjda med att ha ökat med en (1) futtig procent.

Bristen på framgång beror till stor del på att de inte klarar av att fånga upp människors vrede. De är alltför pryda och ängsliga för att faktiskt adressera det som vanligt folk uppfattar som problem.

Då går oroliga väljare hellre till Sverigedemokraterna.

Ty folk tycker att migrationen fört med sig problem. Väljarna är positiva till invandring och multikultur – men ser samtidigt nackdelarna. Folk tycker Sverige tagit emot fler än vi klarar, att vi fått ett tillskott av kvinnoförtryckande kultur som måste bekämpas om integrationen ska lyckas.

Folk vill ha en generös flyktingpolitik men inte till priset av ett nytt klassamhälle. Folk tror inte att enbart mer bidrag är en lösning. Och gillar inte identitetspolitiska besvärjelser som behandlar folk olika beroende på etnicitet, hudfärg eller kön.

Och när en av vänsterpartiets riksdagsledamöter, Amineh Kakabaveh, tagit upp dessa problem försöker hennes partikamrater med hjälp av billig brännvinsadvokatyr att kasta ut henne både från riksdagslistan och partiet.

Hon har utsatts för alla möjliga osakliga påhopp och verbala bombardemang av tillvitelser. Utan att partiledningen vågar ta itu med ofoget.

Är det något som SCB visar så är det att vi behöver en vettigare vänster i det här landet.