Svenska 15-åringar som deltog i den internationella skolkunskapsmätningen Pisa presterade bättre än på mycket länge vid mätningen som gjordes 2015. Svenska skolor producerar därmed matematiska, naturvetenskapliga och läsförståelsekunskaper på en nivå som ligger på eller strax över snittet i den industrialiserade världen. Det är sannolikt ett mycket bra resultat. Om Pisa ska tolkas med riktigt ljusblå optimism så kan det vara så att det vi ser är ett första litet tecken på att Sverige håller på att bli ett bättre invandringsland för skolelever.
Ännu är förstås den dominerande trenden att skillnaderna mellan bra, hyggliga och riktigt dåliga skolor fortsätter att öka i Sverige. Sedan den första Pisamätningen år 2000 genomfördes har Sverige rasat utför i den internationella kunskapskonkurrensen för 15-åringar. Vilket till stor del beror på den ökande andelen av relativt fattiga och lågutbildade skolbarnsföräldrar som bor i någon av det ökande antalet utanförskapsområden i Sverige. Och vars skolbarn i tämligen hög omfattning tyvärr går kvar i skolor med undermåliga resultat.
Mer att läsa: Vad händer Löfven?
Det som ger anledning till vissa optimistiska förhoppningar är att somligt av den svenska förbättringen i 2015 års Pisa beror på att lågpresterande elever har höjt sina kunskaper i de ämnen som mäts. Vilket är hoppfullt.
För att de spirande förhoppningarna ska slå rot och sätta blom under kommande år så är det viktigt att tala allvar och klarspråk om hur saker och ting hänger ihop. Svensk skola och svenska lärare har självfallet inte blivit sämre av sig självt sedan 2000. Det stora och riktigt samhällspåverkande som har inträffat de senaste 15 åren är att antalet utomeuropeiska och lågutbildade skolbarnsföräldrar har legat på historiskt höga nivåer under huvuddelen av perioden.
Detta har skapat stora påfrestningar för svensk skola; framförallt på de orter och i de stadsdelar där de flesta nyanlända bor under många år.
Politiken har i mångt och mycket struntat i detta. I stället för att ta itu med de främsta okunskaps- och ojämlikhetsalstrande problemen – åtgärda de 100 sämsta grundskolorna – så käbblas det om inomsystemfrågor som skolval och rynkas det på näsan åt skolor som är ”för bra.”
Skolpolitiken skulle behöva ha en verklighetschock av ungefär samma slag som invandringspolitiken fick den 24 november 2015.