Veckans partiledardebatt i riksdagen lär framförallt bli hågkommen för att den kriminalpolitiska retoriken svingade sig upp till nya höjder. Tidningen Fokus chefredaktör Johan Hakelius frågade sig med visst allvar i en krönika i Expressen hur resten av valåret skulle arta sig när partiledarna redan i mitten av januari övervägde militära trupper i de värsta förorterna? Eller så kan vi med Lena Mellin i Aftonbladet fråga oss vad som skulle ha hänt om de två stora partierna tagit sitt ansvar för tjugo år sedan och därmed sett till att vi 2018 inte hade haft 15 förorter i Sverige som polisen bedömer som närmast laglösa delar av landet?
De där 15 förorterna – och även många av de övriga nästan 40 utsatta områden som domineras av omfattande kriminalitet och socialt utanförskap – är ju vad vi faktiskt talar om. Några tusen unga män runt omkring städer som Borås, Växjö, Linköping, Stockholm, Göteborg och Malmö står med andra ord i centrum för den politiska uppmärksamheten när valåret drar igång.
Mer att läsa: Bland kanyler och kpistar.
Vad som gått fel är väl de flesta tämligen överens om. En överdimensionerad invandring från Mellanöstern och Afrika har under ett par decennier matat ut lågutbildade människor i allt fattigare och segregerade förorter med svårt pressade och lågpresterande skolor och med manifest bidragsförsörjning. Ingen integrationspolitik i världen hade kunnat rå på det där. De som kommer till Sverige med eftergymnasial utbildning och med lämpliga färdigheter – däribland språkkunskaper och/eller relevanta yrkeskunskaper – tar sig i många fall och trots svåra förhållanden uppåt och framåt på egen hand. Skolverket visar till exempel att barn till välutbildade föräldrar som invandrat till Sverige efter skolstarten har nästan lika hög behörighet till gymnasiet som barn som är födda i Sverige. (PM Slutbetyg i grundskolan, våren 2017.)
Vad som behöver göras framöver är framförallt att hålla den problemfyllda invandringen på mycket låga nivåer under flera år. Då ges skolan och bostads/arbetsmarknaderna chansen att komma igen utan alltför många svindyra och konstiga extraordinära insatser. När det gäller att näpsa den nu aktiva grova och dödliga kriminaliteten så har nog justitie- och inrikesminister Morgan Johansson ställt in siktet på ett rimligt sätt. Morgan Johansson bör ta emot moderatledaren Ulf Kristerssons utsträckta hand om nära samarbete i dessa frågor. Då kan nog militärerna stanna i kasernerna valåret ut.