Tidningarna Göteborgsposten och Svenska Dagbladet delar på kostnaderna och publiceringen av en återkommande opinionsundersökning från Sifo. I går var det dags igen. Svårigheten att bedöma tendenser och trender i den nästan stillastående opinionen är påtaglig. Vilket SvD och GP illustrerar på ett tydligt och småroligt sätt.
I Svenskan är vinkeln i nyhetskommentaren att ”SD har slutat skicka väljare till M och S.” Medan GP väljer att vinkla med rubriken ”S och M tar tillbaka SD-väljare.”
Jämfört med februari så ger siffrorna för mars underlag för vinkeln i Svenskan. Jämför vi istället med december 2015 då SD slog rekord (19 procent) i Sifo så ger dagens siffra (15,7 procent) underlag för göteborgarnas vinkel. Under det första kvartalet 2015 är såväl uppgångarna för S och M som nedgången för SD statistiskt säkerställd enligt Sifo.
Läs gärna: Aida Hadzialic genombrott.
Det här med opinioner är trixigt och komplicerat för de partier som eftersträvar att tillhöra kretsen av navpartier i kommande regeringar. När det gäller invandringen är det i och för sig inte så mycket att tänka på. Givet vårt välfärdssystems vidöppna attityd mot nyanlända och vårt enormt kostnadsdrivande mottagningssystem finns det bara en vettig väg att gå under de kommande åren. Allt annat än att begränsa invandringen till hanterbara volymer och att införa kvalifikationsregler i några av de dyraste välfärdsförmånerna är orealistiskt. Och detta av rent ekonomiska orsaker.
Ur ett opinionsmässigt perspektiv är den viktiga frågan hur Socialdemokraterna och Moderaterna väljer att förhålla sig till den helt förändrade sakpolitiken?
Läs gärna: Ulla Andersson byter fot.
Sedan bildandet av Alliansen 2004/05 har Moderaterna etablerat en ny tradition. De gör en stor sak av att öppet och tydligt deklarera att ”Vi har bytt politik eftersom den gamla inte fungerar.” För Socialdemokraterna gäller den rakt motsatta retoriska traditionen ”Vi har aldrig bytt politik” (Och skulle vi någon gång ha tvingats byta politik så är det någon annans fel typ stora skattesänkningar/snåla européer/rövarkapitalister.)
Moderaternas attityd har den psykologiska fördelen att väljarna blir sedda; okey, ni hade rätt. Vi hade fel. Däremot känns som att S aldrig-bytt-politik-attityd har kommit till vägs ände. Ingen tror på det längre. Tvärtom lever de flesta av oss liv där det ges möjligheter att fritt och under ansvar byta uppfattningar, livsstilar, partners och bostadsorter. Det är inget att skämmas för. Och S har heller inget att skämmas för i skiftet av invandringspolitik.