Stig-Björn Regeringen har sparkat en generaldirektör och blivit anklagad för att ägna sig åt ministerstyre.

Men så här är det. Svenska myndigheter är oberoende, brukar vi lite slarvigt säga. En minister får inte ägna sig åt ”ministerstyre” och tala om för generaldirektören och övriga inom myndigheten hur de ska sköta sitt jobb.

Istället styr regeringen genom att utfärda ett ”regleringsbrev” som i grova drag beskriver vad de vill att myndigheten ska ägna sig åt. Samt tillsätter med jämna mellanrum en generaldirektör för verksamheten. Och ger ett ekonomiskt anslag.

Det är därför mer riktigt att säga att myndigheterna är ”självständiga”, inte oberoende. Men att regeringen – som är tillsatt av riksdagen, som i sin tur är tillsatt av folket – ytterst har ansvaret.

Det har funnits en tendens att politiker varit livrädda för att kommentera vad som händer inom deras område. Ett förfluget ord som tolkas som ett försök till ministerstyre leder till att oppositionen börjar gnälla och gör KU-anmälan.

Samma medier som förfärats över att ministern inte gör något åt ett problem, kan sen ge luft åt kritik mot ministerns klåfingrighet.

När därför regeringen sparkar en generaldirektör och förflyttar vederbörande till ”elefantkyrkogården” (där korridoren med överblivna byråkrater sägs vara så lång att man utefter den kan ana jordens krökning) blir det automatiskt diskussion om ministrarna begått grundlagsbrott.

Men vi ska inte glömma att grundlagen är tydlig med att ”regeringen styr riket”. Och att den verkliga utvärderingen av regeringens handlag inte sker vare sig i domstolar, media eller KU. Utan i allmänna val.

Vi tvivlar inte en sekund på att det i bakgrunden för beslutet att sparka chefen för Försäkringskassan Ann-Marie Begler funnits politisk taktik. Men huvudskälet är att regeringen haft allmänna problem med hur verksamheten skötts.

Och vi har tillsatt politikerna för att de ska se till att verksamheterna fungerar så vi kan koncentrera oss på våra egna liv. Inte för att de ska vara ängsliga över att lägga sig i.

Således. Regeringen styr riket. Men också: All offentlig makt i Sverige utgår från folket.