En av de mer angelägna uppgifterna för den nya regering som kommer att bildas efter valet i början av september är att säkra ett mandat för en expert/analystung och lösningsinriktad parlamentarisk utredning om invandringspolitiken. Den politiska fixeringen vid Sverigedemokraterna har skapat ett klimat där den politiska och administrativa makten i bred mening framförallt har vinnlagt sig om att måla invandringens samhällspåverkande effekter i ljusa färger. Ordet "problem" försvann rentav från den politiskt korrekta talekonsten.
Nu torde läget vara ett annat. Fältet är uppsprucket; samliga tre större partier och några av de små har uppfattningar som är mer lika än vad de är åtskiljande i flera utav invandringens sakfrågor. Det finns skäl att anta att en parlamentarisk utredning skulle kunna arbeta fram lagar, regler och nationella förhållningssätt som skulle stärka Sverige som välfärds- och invandringsland. Problemet har fått sin renässans; politiken kan åter samlas runt problemlösningar istället för att flockas i identitetspolitiska hopar.
En effektiv parlamentarisk utredning behöver stabila kunskapsunderlag från alla de samhällsfält som påverkas av invandringen.
Det statliga Skolverket gav 2016 ut rapporten "Invandringens betydelse för skolresultaten". På ett förtjänstfullt sätt benar Skolverket ut hur och varför invandringen försämrar skolresultaten. Skolverket konstaterar till exempel att 85 procent av ökningen mellan 2006 och 2015 av antalet grundskoleelever som är obehöriga till gymnasiet beror på elever som "invandrat efter skolstart." Ökningen beror dels på att den elevgruppen ökat sin andel och dels på att den elevgruppen försämrat sina resultat. Enligt Skolverket tog försämringen fart runt år 2008. Det är då invandringen från länder med "lägre utvecklingsnivå" och med "lägre utbildningsnivåer hos föräldrarna" ökar på allvar. Den negativa utvecklingen har fortsatt; våren 2018 var rekordmånga elever obehöriga.
Liknande analyser av problemen behövs från bland annat sjukvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, pensionsmyndigheten och försäkringskassan.
Utifrån dessa underlag kan utredningen sedan arbeta fram en ny struktur för invandringens omfattning och karaktär. Att ösa in ungdomar huller och buller i skolorna på det sätt som skett under det senaste årtiondet är ett exempel på en politik som snarast måste avbrytas och ersättas med något betydligt mer effektivt. Vi kan på goda grunder utgå från att det finns liknande förbättringsområden på flera andra stora och viktiga samhällsfält.