Sverige har sedan några år tillbaka en mycket liberal invandringspolitik. Knappt något annat västland tar emot så många asylsökanden som Sverige. 2014 kom tre gånger så många som 2010. Det är Miljöpartiet med cirka sju procents stöd bland väljarna som fått fullt genomslag hos både S och M för sina uppfattningar. Denna drastiska kursomläggning har inneburit att Sverigedemokraterna raskt har mer än fördubblat sitt väljarstöd på fyra år.
Enligt den tidigare S-politikern och superstrategen Pär Nuder så är det framförallt ”nostalgiska drömmar” om den gamla blockpolitiken som har skapat detta stora inflytande för det lilla Miljöpartiet.
Pär Nuder avslutade sin partipolitiska bana som samordningsminister och finansminister i Göran Perssons sista socialdemokratiska regering 2002-2006. Sedan flera år tillbaka har Nuder lämnat det partipolitiska livet. Han drar sig numera fram som rådgivare och styrelseledamot i näringslivet. Ett av hans få mer utåtriktade uppdrag är att skriva återkommande krönikor i Dagens Industri.
Det senaste Nuderska bidraget (8 juni) är ett litet mästerstycke om socialdemokratiska och moderata ”fantomsmärtor”. Nuders tes är att både S och M på grund av dessa smärtor har hamnat fel när det gäller Miljöpartiet.
Pär Nuder skriver: ”Moderaterna och Socialdemokraterna lider av politisk fantomsmärta. De känner sig stympade och saknar den tid då de tillsammans, som varandras motpoler, definierade politiken. ”
Decemberöverenskommelsen är ”inte det stora problemet”, skriver Pär Nuder. Problemet är istället att både socialdemokrater och moderater trodde att ”Miljöpartiet satt på nycklarna” till fortsatt blockpolitik med S och M i var sitt block.
Denna blocknostalgi var styrande för Fredrik Reinfeldts och alliansens invandringspolitiska överenskommelse med MP 2011. Socialdemokraterna bjöd dock över Moderaterna och lockade med sex statsrådsstolar i Rosenbad. Och invandringspolitiken behövde inte ens diskuteras: ”Den var redan färdigförhandlad - med Reinfeldt”, skriver Pär Nuder.
Det politiska priset är högt. SD ökar stadigt. Regeringsblocket är med svenska mått mätt samtidigt sensationellt svagt och spretigt sammansatt.
Pär Nuder skriver det inte rakt ut. För mig är det dock uppenbart att S och M behöver inse att de inte längre kan styra Sverige som varandras motpoler.