Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia vid Chalmers i Göteborg. Han är en fascinerande författare, föreläsare och fotograf. Jörnmarks mest utmärkande modus operandi är att i ord och bild skildra övergivna industri- och levnadsmiljöer i Europa. Med dessa skildringar berättar han framförallt om varför industrierna är övergivna och om vad som kom istället.
Jan Jörnmark har gett ut många böcker. I boken "Krisen" som kom 2013 finns ett underbart litet förord på frågan om "varför saker och ting händer när och där de händer?" Utan att ge mig in i långa förklaringar så landar Jörnmark - bland annat med hjälp av den gamle bolsjeviken Lev Trotskij som sedermera Josef Stalin lät mörda - i svaret att saker och ting händer när och där de händer "därför att det är möjligt!"
Det kan låta lite flummigt, jag vet. men det är inte flummigt. Vettig samhällsutveckling handlar i grund och botten om att urvalet av tillfälligheter och möjligheter är så stort och brett som möjligt. Stora organisationer, skriver Jan Jörnmark, lever ofta farligt. Företag, nationalstater, arbetsmarknader och unioner av nationalstater vars själva existensberättigande bygger på att begränsa och reglera tillfälligheternas spel; de löper stora risker att i förtid hamna i en av Jan Jörnmarks böcker som ett exempel på en av utvecklingen övergiven plats.
Med andra ord kan vi säga att förhållanden på marken så gott som alltid slår förhållanden i tanken. Platser överges när det inte längre finns några rimliga inkomstmöjligheter. Vilket vi ser i världen idag. Uppemot en miljon människor har på olika sätt tagit sig in i Europa från söder och från öster. Trycket från alla dessa människor på marken har fått EU: s tänkta regelverk för att hantera sådana situationer att gå i drickat mer eller mindre.
Det vi nu upplever är därför en situation där betydligt fler tillfälligheter och möjligheter än vanligt är ute och luftar sig. Riktigt vartåt och varthän det ska bära iväg vet ingen riktigt bestämt. Vissa saker går åt helsike. Andra blir nog riktigt bra. För Sveriges del tror jag att det kommer att hända att vi lär oss hur vi ska bli ett riktigt bra invandringsland. Det där med "multikulti", identitetspolitik och hela det paketet kommer att bli en övergiven och mossbelupen plats i samhället.