I vintras slogs ovanligt många lokala köldrekord i Sibirien, Öst-Europa, Mellanöstern, Nordamerika och Kina. I somras hände detsamma i Australien och Nya Zeeland. I juli drog en snöstorm in över Sydamerika. Den 16:e slogs ett historiskt rekord på minus 25,4 grader i Bariloche, Argentina. Större delen av Chile fick snö, på flera ställen första gången på 40 år. I huvudstaden Santiago förlorade 250.000 invånare strömmen. Södra Brasilien fick snö med minus 7,4 grader i regionen Santa Catarina.
Novemberrekord sattes i New Yorks Central Park den 11:e med minus 3,9 grader och minus 4,4 grader den 30:e. Samma dag noterade Nikkaluokta minus 33,9 grader.
Detta förutsades redan för 20 år sedan av solforskare, som funnit att mönstret för solfläckarnas cykler nu liknar det för 200 och 400 år sedan, vilket indikerar låg aktivitet i Solen. Då var klimatet så kallt att Karl X Gustav kunde tåga över Stora Bält med sin armé och erövra Skåne, Halland och Blekinge.
I en sensationell rapport nyligen visar den danske forskaren Henrik Svensmark hur dagens svaga magnetfält från Solen släpper fram fler kosmiska partiklar till Jorden. Dessa kolliderar med luftens molekyler, så att grupper av molekyler kan växa till kondensationskärnor för vattenånga. Då bildas mera moln, vilka reflekterar solens värme, så att Jorden blir kallare.
Ingen verkan av koldioxid har kunnat mätas. Någon uppvärmning kommer således inte men en avkylning, som möjligen kan bli besvärande.