Vi lever i förkrigstid. Mörka moln hopar sig på det globala firmamentet.
En kanalje har intagit Vita Huset, då väljarna var så missnöjda att de hellre röstade på en diagnosticerad flåbuse än en ordinär satkärring.
Det amerikanska imperiet faller samman och kineserna stiger fram för att leda världen. Den ryske ny-tsaren försöker fördröja katastrofen förorsakad av korruption och inkompetens.
Därför måste vi försvara Gotland.
Mellanöstern och Afrika visar att civilisationer och kulturer som inte förmår att anpassa sig till den moderna digitala tidsåldern faller samman - om de inte klär sig i stål och tar kommandot över medierna.
Och därför kan vi också räkna med att vi lever i en ny folkvandringstid.
Miljontals människor kommer att fortsätta söka sig bort från eländet och till platser där överlevnadsmöjligheterna är större.
Det hade varit händigt om vi nu kunnat söka tröst i det stora EU-projektet. Men det är också på dekis. När britterna lämnar försvinner möjligheten till ett enat Europa. De gamla motsättningarna mellan länderna tinar upp. Och de forna öststaterna graviterar mot den auktoritära demokratins återvändsgränd.
Vad bör då göras?
Det har funnits en självmordspakt mellan några socialdemokratiska partier runt om i Europa. Den har gått ut på att lämna de egna väljarna vind för våg därför att höga ideologiska ideal pekat i annan riktning.
Egna särintressen har predikat: ”Vi gör som vi alltid gjort.”
Därför blev först nyliberalismen alternativet för missnöjd medelklass.
Därefter anslöt arbetarklassen till högerpopulismen. Socialdemokraterna blev utraderade om de inte försökte anpassa sig till väljarnas signaler.
De tyska socialdemokraterna har – liksom de svenska – lyckats hålla sig kvar som ett relevant parti för väljarna. Men nu verkar det som om de tyska tänker ansluta sig till självmordspakten när de föreslår att EU ska fördjupas ytterligare – och att de som inte anpassar sig ska avpolletteras.
Det är knappast den signal som väljarna sänt till makten.
Svensk socialdemokrati får se till att ta ledningen ut ur den federalistiska utopin. Den är inte aktuell, just nu. EU är bra, men med förnuft, bör vara mottot.