På nyåret inledde den flerprisbelönade författaren och journalisten Per Svensson sin bana som politisk redaktör på Dagens Nyheters ledarsida. Per Svensson är en klassisk liberal och långvägare inom Bonnierkoncernen där han under åren framförallt hållit till på Expressens och Sydsvenskans kultursidor. Tillsammans med Amanda Sokolnicki ska han leda ledarsidans arbete från och med nu.
"Vi är övertygade om att Amanda och Per tillsammans stärker ledarsidans ställning som den mest respekterade i Sverige", sa DN: s chefredaktör Peter Wolodarski till den egna tidningen när Svensson och Sokolnicki utsågs.
Inget ont om de båda nya redaktörerna. Tvärtom. Jag är en flitig läsare av DN: s ledarsida. Läsintresset kommer definitivt inte att minska nu. DN sätter sig dock ibland på lite väg höga hästar. Det finns i mina ögon vissa brister såväl när det kommer till ödmjukhet som till självinsikt.
2 januari begår de båda sin debut. Svensson och Sokolnicki anslår ett minst sagt dystert perspektiv på demokratins möjligheter att hävda sig: "Normaliseringen av populister, nationalister och högerextremister äger rum under en internationell högkonjunktur. När tiderna ändras, när konjunkturen vänder, när arbetslösheten ökar, när terroristerna slår till, då finns de där, antidemokraterna, i pole position i parlamenten de föraktar men gärna utnyttjar. Så ser det påtagliga hotet mot demokratin ut, i Sverige liksom i en rad andra europeiska samhällen.". Liberaler är ju som de är; ödmjukheten har det trångt när det ska spikas fast vilka som är goda och onda. Men det blir lite för mycket "DN mot en ny Hitler" för att falla mig i smaken.
De båda nya redaktörerna skriver också om de mer "subtila hot" mot demokratin som bland annat utgörs av de "sociala medierna" som kan användas till "att bygga sociala isoleringsceller där bara de egna meningsfränderna och de egna intressena får plats."
Liberaler är ju som de är; självinsikten får klent med plats när fienderna ska stämplas ut.
Det kan ju faktiskt vara så att dessa självutnämnda högborgister för demokratins sak sitter i sina egna "sociala isoleringsceller" tillsammans med likasinnade och ropar och svarar "respekt" till varandra. Det hade varit på sin plats med en liberal lätt blinkning om att de inser dessa faror också för sin egen del.