Det kunde ha slutat illa. Med flammande ideologisk agitation, med löstyckta exempel och stundtals med väl tilltagen aggressivitet har enskilda socialdemokrater under lång tid skapat en bild av välfärdsföretag som vore de illasinnade monster; när som helst beredda att sluka allt vad välfärd, solidaritet och socialdemokratiskt präglat välfärdsbygge heter.
Denna politiska fantombild hade S partiledning att förhålla sig till när slaget om vinsterna stod på kongressens dagordning i Göteborg i går kväll.
Jag var där.
Det kunde ha slutat illa. Men det gjorde det inte.
Genom intensiva förhandlingar och gott fotarbete lyckades partiledningen skapa ett beslutsdokument som alla ombud kunde ställa sig bakom.
Beslutet är en framgång för Stefan Löfven. Inga förbud mot vare sig företag eller vinster klubbades igenom. Framgången blir inte mindre av att S nya politik för "ordning och reda i välfärden" togs enhälligt. Alla kunde lämna kongresshallen med känslan av att ha förlorat något samtidigt som de vunnit något.
Kanske kan S nu ta några steg uppåt i välfärdspolitikens näringskedja? Kanske når debatten högre höjder nästa kongress? Det är beklämmande att höra agitatoriska inlägg mot välfärdsföretag som bygger på enstaka misstag i omsorgen om någons farmor. Om farmor i stället hade blivit misskött på ett kommunalt omsorgsboende; hade hatet då riktats mot alla kommuner?
Framförallt är S-kongressens beslut en framgång eftersom den politiska fantombilden av företag och vinster inte tilläts överflygla den realpolitiska bilden av vad som händer ute i det riktiga samhället.
Välfärdstjänster skapade av företag - som per definition är beroende av vinster för sin överlevnad - har varit valbara för medborgarna i ett kvarts sekel. I något som kan liknas vid en utdragen folkomröstning har människorna år för år genom sina personliga val visat att de uppskattar många av de skolor, vårdcentraler och hemtjänster som företagen erbjuder.
Det som somliga på S-kongressen uppfattar som en smärre samhällskatastrof är ute i det vanliga samhället odramatiska och uppskattade vardagshändelser.
Ett parti som S är rökt som kommande regeringsbildare om det ställer sig i konfrontation mot människors vardagstillvaro.
Därmed inte sagt att det inte finns behov av reformer inom välfärden. Flera av de reformbehoven uttrycks i S-kongressens beslut. Kvaliteten i välfärdstjänsterna - oavsett huvudman - flyttas fram i centrum. Vilket är helt riktigt och nödvändigt. Kommunernas förtroendevalda ska enligt S ha ett "avgörande inflytande" på vilka skolor och andra välfärdsverksamheter som ska startas. Det är en rimlig ordning. Överetablering av skattefinansierade skolor är slöseri med skattemedel. Den kommun som kan visa för statens Skolinspektion att det redan finns ett tillräckligt antal skolor med hög kvalitet och goda resultat ska självfallet ha ett mycket tungt inflytande i beslutsprocessen.
Som sagt. Det kunde ha gått illa. Men det gjorde det inte.
Stefan Löfven och S landade rejält på fötterna i det verkliga samhället.