Handlade det kommande valets utgång enbart om partiledarens tuffhet så skulle Centerpartiets medlemmar kunna sluta oroa sig nu. Annie Lööf höll ett strongt och offensivt tal när hon inledde partiets kommundagar i Örebro i går förmiddag.
Jag var där.
Mest jubel och applåder fick hon när hon skickade en hälsning till den "samlade vänstern": "Våga inte kalla mig hård, kall och nyliberal. Lägg inte åsikter i min mun. Vill ni ha en fight om rättvisa och solidaritet? Välkomna. Handsken är kastad".
Om valutgången handlade om vilken partiledare som har de mest lojala medlemmarna så skulle det heller inte finnas någon anledning för Centern att drabbas av valångest. Stödet för Annie Lööf är mycket starkt. Det märkte jag om inte annat när jag gick runt och pratade med centerpartister från när och fjärran i Örebro i går.
Annie Lööf uppskattas såväl av gamla och grånande landsbygdsrävar som av unga och knoppande stadsliberaler. Stödet är inte av det pliktskyldiga slaget typ: "Det är för nära till valet för att byta partiledare." Stödet känns mer genuint än så. Alla jag talade med sa ungefär samma sak: Vi har problem i partiet. Men det är inte Annie Lööfs fel.
En centerpartist jag talade med hävdade att den breda uppslutningen bakom Lööf främst bottnar i partiets splittring mellan äldre och yngre medlemmar. De äldre anar att Lööf innerst inne är nyliberal men har inga problem med det eftersom hon använder sin talang och skicklighet åt att ena och samla partiet. De yngre anar att som partiledare måste Lööf tala om rättvisa och landsbygd men har inga problem med det eftersom de vet att hon innerst inne är nyliberal.
Den våldsamma debatten om de mest utrerade delarna i förslaget till nytt idéprogram för Centerpartiet ska avgöras på en extra partistämma i slutet av mars. I sitt tal gjorde Annie Lööf klart att det inte kommer att finnas några skrivningar om månggifte, slopad skolplikt eller avskaffad arvsrätt i det program som hon och partistyrelsen lämnar till stämmans ombud. Lööfs besked i dessa mycket udda och ultraliberala frågor innebär dock inte att slitningarna mellan Centerpartiets falanger därmed är bilagda.
På ett förmöte i Örebro i torsdags träffade Annie Lööf partiets kommunala gruppledare. På mötet sa Lööf att det finns mycket stora åsiktsskillnader i de reaktioner på idéprogrammet som kommit in från olika avdelningar och distrikt i partiet. Enligt vad jag erfar från källor som var med på mötet så var Annie Lööfs bedömning att det är närmast omöjligt att få in den spretande åsiktsmassan i ett program som alla kan enas om.
Ett politiskt idéprogram är i normala lägen inte så mycket att bry sig om. Det enda som riskerar att uppröra någon i sådana sammanhang är att programmen är alltför fluffiga och innehållslösa. Centerpartiet har emellertid nu försatt sig i en situation där båda falangerna är på en medialiserad krigsstig för att få in sina paradord och nyckelmeningar i programmet.
Nu för tiden är politiska partier tämligen glest befolkade med medlemmar. Tidigare fanns en organisation som balanserade små grupper av mer aktiva medlemmar med bestämda uppfattningar. Nu är det inte så. Små falanger kan få stort genomslag. Det kommer att krävas en Annie Lööf i toppform för att fluffa till idéprogrammet så pass mycket att det glöms bort.
Efter det återstår bara den nätta uppgiften att hitta minst 50 000 nya väljare på ett och ett halvt år.