Socialdemokraterna tuffar på i opinionsmätningarna. I går bekräftades partiets uppryckning i två undersökningar från United Minds i Aftonbladet och Yougov i Metro. Enskilda procentenheter och decimaler ska vi inte haka upp oss på. Tendensen är det intressanta. S är nu ungefär lika stort som vid valet för 19 månader sedan. Det riktigt intressanta är att i stort sett alla partier är ungefär lika stora som vid förra valet. Oavgjort inför andra halvlek skulle man kunna säga.
Nu väntar sannolikt en rysare. Antingen är det så att ett nytt normalläge har etablerats i svensk inrikespolitik. Två partier med varsin tredjedel av väljarna och sex partier som delar på den återstående tredjedelen. Eller är det kanske så att socialdemokraterna har potential att växa upp mot 35 procent igen? Valresultatet 2010 speglar trots allt ett misslyckat försök att bilda regering tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet. Det föll inte väljarna på läppen. Jag ska villigt erkänna att t o m en infödd sosse som jag fick korsa fingrarna när jag gick till valbåset 2010. Nu känns det lättare.
Socialdemokraternas framsteg i opinionsmätningarna beror på Stefan Löfven.Jag vet att det är mer politiskt korrekt att säga att opinionslyftet beror på det politiska innehållet. Men det stämmer inte helt denna gång. Socialdemokraterna har inte genomfört några stora politiska kursändringar. Däremot finns det nu en ledning som trovärdigt kan förklara vad som gäller. Tre samhällsfrågor går jämsides före varandra inom socialdemokratin. Det handlar om arbete och företagande, om ekonomisk trygghet för den enskilde och om ordning och reda i den offentliga ekonomin.
När det gäller ekonomisk trygghet har S breddat sitt budskap. Tidigare avsågs först och främst socialförsäkringarna när den ekonomiska tryggheten omtalades. Numera ingår även att lysa frid över arbetande människors inkomstskatter. Socialdemokraternas skuggfinansminister Magdalena Andersson var mycket tydlig på den punkten när hon framträdde i SvT:s Agenda i söndags kväll. De inkomstskattesänkningar som genomförts under de senaste fem åren kommer inte att rivas upp av en ny regering som domineras av S. Möjligen funderar Magdalena Andersson på att lägga in en broms för jobbskatteavdrag på löner i miljonklassen och däröver. Vilket inte är något att säga om. Det finns ingen anledning att överge principen om skatt efter bärkraft bara därför att de generella inkomstskatterna har sänkts.
Magdalena Andersson förstärkte också bilden av S som ett ansvarsfullt parti i den ekonomiska politiken. Tidigare vidlyftiga antydningar om stora förändringar i pensionssystemet och 17-miljarderslöftet om skattesänkningar för pensionärer, tonas nu ned. I Agenda sa Magdalena Andersson att det kommer att ta mycket lång tid att justera skattetabellerna så att pensionsinkomster och arbetsinkomster återigen beskattas likvärdigt. Så är det förstås. Socialdemokraterna har allt att vinna på att varje dag uppträda som ett parti som när som helst kan gå in i regeringsställning med sin politik. Överbud och slarv är det eviga oppositionspartiets signum.