"Arbetsmarknaden kan liknas vid en kö till Café Opera". Så skriver Jan Edling i sitt kapitel "Rörlighet och inlåsning på svensk arbetsmarknad" i antologin "Jobben kommer och går - behovet av trygghet består" som nyligen kom ut på Ekerlids förlag.
Jan Edling är en framstående tänkare och analytiker i den socialdemokratiska sfären. Han är självständig och går inte i någons ledband. 2005 tog han sin hatt och gick från sitt utredarjobb på LO när hans analyser av regionala sjukskrivnings- och arbetslöshetsmönster inte bedömdes passa in i LO/S planerade upplägg av den kommande valrörelsen.
I kön till Café Opera gäller inga turordningsregler. De personer som har lägst attraktivitet kan få stå kvar i kön natten lång medan mer attraktiva personer glider förbi och tas emot inne i värmen.
Arbetsmarknaden fungerar ungefär likadant, skriver Edling. Människor med låg utbildning, som saknar arbetslivserfarenhet, som släpar på medicinska och/eller sociala problem och/eller har alldeles för dåliga kunskaper i svenska riskerar att få stå kvar utanför arbetsmarknaden stora delar av sina liv.
Utbildning är den överlägset viktigaste vägen in i värmen. Jan Edling visar i diagram och grafer hur snabbt arbetskraftens utbildning har förändrats. För 25 år sedan hade nästan 40 procent av de sysselsatta endast grundskoleutbildning. I dag utgör de grundskoleutbildade 14 procent. Samtidigt har de med eftergymnasial utbildning ryckt fram starkt på arbetsmarknaden; från 20 till 38 procent.
Bland de arbetslösa råder den omvända världen. 17 procent av de lågutbildade och endast 5 procent av de högutbildade har någon form av ersättning/stöd som är relaterad till arbetslöshet.
Låg utbildning är dessutom en stark markör för lång sjukfrånvaro (21 procent) och förtidspensionering (35 procent). Edling konstaterar på sin utredarprosa att de fakta han redovisar "understryker vikten av utbildningsinsatser för de lågutbildade som vill höja sin anställningsbarhet på arbetsmarknaden".
Lågutbildade människor får emellertid inte mycket stöd i dagens Sverige. Många av de ( i sig mycket bra) utbildningar som dragits igång - Kvalificerad Yrkesutbildning, Yrkeshögskolan, mm - är anpassade till personer som redan har en god utbildning i bagaget. För lågutbildade - som dessutom kanske har dåliga erfarenheter från grundskolan - har det däremot blivit avsevärt trängre i portgången. Edling visar hur vuxenutbildningen mer än halverats mellan 1999 och 2009.
Arbetsmarknadsutbildningar är klart utrotningshotade. Endast några tusen utbildningsplatser återstår av de dryga 80 000 som genomfördes under krisåren på 1990-talet.
Dessa nedskärningar är oacceptabla. Bland lågutbildade och utrikes födda personer råder massarbetslöshet i Sverige. Jan Edling föreslår ett Kunskapslyft för lågutbildade. Han vill också se en ny och modern arbetslivsförsäkring med fokus på omställning och utbildning.
Sveriges alltmer kunskapsstyrda arbetsmarknad behöver ökad flexibilitet och öppenhet för omställningar. En grundförutsättning är att hela arbetskraften ges rimliga villkor att vara flexibla; utbildas och tränas till anställningsbarhet. Alternativet är att allt fler hamnar allt längre bak i kön.