Lördagen den 28 januari ska Kristdemokraterna samlas till ett extra riksting för att välja partiledare. Rikstinget är en extraordinär händelse i de svenska riksdagspartiernas krets. Den sittande partiledaren Göran Hägglund utmanas av sin riksdagsgruppledare Mats Odell om ordförandeskapet i partiet. I det snabbt krympande partiet - KD har nuförtiden svårt att nå upp till ens tre procent i opinionsmätningarna - visas de interna fraktionsstriderna upp inför en allt öppnare ridå.
Partiledarens närmaste medarbetare har ägnat sig åt att attackera Odellanhängare i anonyma mejl. En tidigare partisekreterare skickade svavelosande och bibelcitatkryddade brev till en person i den högsta partiledningen. Nu avslöjar Aftonbladet att kyrkan Livets Ord spelar en aktiv roll i kampanjerna mot Göran Hägglund. Det är i och för sig ingen nyhet att Livets Ord är en samlingsplats och sponsor för den högerkristna falangen i KD. Jag har själv sett hur ombud med rötter i Livets Ord har agerat på tidigare riksting. Enligt Aftonbladet är dock Livets Ord betydligt mer insyltade än så. Kyrkans vd står bakom en blogg där Göran Hägglund uppmanas att avgå. Tidningen Världen i Dag - där Livets Ord grundare Ulf Ekman var styrelseordförande intill alldeles nyss - finansierar via ett dotterbolag personvalskampanjer för högerkristna riksdagskandidater. Slutet tycks vara nära för KD. Förmodligen hade de överlevt längre om de likt t ex Vänsterpartiet ägnat sig åt solokörning i öknen. Medverkan i regeringsalliansen som styrs av uttalat moderata och profana Moderater har lagt sten på börda för KD. Partiet har - skulle man kunna säga - blivit en del av den sekulära upplösningen av traditionella och kyrkliga värden i Sverige. Den bibelkristna falangen i KD är kort sagt missnöjd. Det kan jag förstå. Faktum är emellertid att dylika falanger alltid är, bör och ska vara missnöjda i politiken. För att misshandla ett bevingat ord från Lenin: Politik är ingen gudstjänst.