Socialdemokratin finns ännu i många utgåvor och varianter. Häromkvällen stötte jag på en mycket trevlig utgåva i form av S-kvinnors möte på Bergslagsgården i Norrköping.
Ett drygt 20-tal Socialdemokratiska kvinnor och jag satte oss på var sin stol och diskuterade om livet och politiken. Tiden bara flög i väg när vi tillsammans försökte förstå vad det är som händer med Socialdemokratin.
På ett sätt är S en solklar vinnare. Den blandekonomiska samhällsmodell som är Socialdemokratins kärna, omsluts och omfamnas numera av i stort sett alla. Ur ett annat perspektiv ser Socialdemokratin ut som en förlorare. Andra har tagit över rollen som samhällsförvaltare. Utan samhällsförvaltandet som sammanhållande kitt och korrektiv tycks S för stunden vara inne i en fas av oordning och vilsenhet.
Vilket inte är så konstigt.
Socialdemokraterna har alltid kunnat använda regeringsmakten som hävstång för förnyelse med sans och balans. Det är kanske inte så många som tänker på det; faktum är att S inte har en aning om hur en vettig förnyelse och nytändning ska genomföras i riksdags opposition. Det finns ingen manual, ingen nedärvd kunskap och inga digra och faktafyllda PM att ty sig till.
Vilket milt uttryckt märks.
Samtalet med S-kvinnorna på Bergslagsgården var mot denna bakgrund en lisa för själen. Det är nog ingen slump att det tänks och diskuteras extra fritt och stort på S-kvinnors möten. Lite grovt uttryckt är Socialdemokratiska kvinnor mer vana vid opposition än många andra Socialdemokrater. De blir inte nervösa eller vilsna av att inte regera. Kvinnoförbundet - som S-kvinnor hette förr i tiden - har ofta ifrågasatts och kritiserats. Socialdemokraterna har - mer förr än nu - tydliga auktoritära och konservativa drag som i hög grad speglade en manlig värld. Tålmodiga insatser från många tuffa S-kvinnor har på område efter område utmanat mansdominansen i partiet och politiken.
S-kvinnorna var irriterade på hattandet hit och dit i S ledningens politiska utspel. De vill se en mer genomtänkt och koncentrerad politik.
Moderaterna må ha lärt sig samhällsförvaltandets konst. Däremot är de sämre på en annan Socialdemokratisk paradgren; förmågan att s a s opponera mot sig själva.
Förhållanden inom äldreomsorgen - såväl diverse skandaler som bristande resurser -, den växande arbetslösheten - som kan antas bli ännu värre i skuldkrisens spår - och brister i skolan - allt från misskötta friskolebolag till klena resultat - hade definitivt aktiverat en pigg S regering. Men från M hörs knappt ett pip. De satsar på skademinimering genom tystnad. Här har S en möjlighet att visa sin klass. Genomarbetade, samhällskritiska och regeringsdugliga förslag på dessa tre områden skulle kunna göra skillnad.
Att S-kvinnorna i Norrköping vill göra skillnad i politiken är ställt utom allt tvivel. "Det är ju inte förbjudet att tänka själv", sa en av kvinnorna och föreslog att de själva skulle börja sy ihop förslag till sitt parti.
Vilket är helt rätt tänkt.