Erik Ullenhag (FP) är integrationsminister. I går förmiddag gjorde han ett stopp på Trädgårdsgatan i Norrköping. Inför en stor publik talade han klokt och engagerat om den enorma förtroendeklyfta som under decennier och sekler skapats mellan svenska myndigheter och den romska minoriteten i Sverige.
Jag var där.
Det var ett fascinerande förskräckligt möte. Fascinerande eftersom det märktes hur flertalet av de 150 personerna i möteslokalen på Rosen nästan samfällt fick upp ögonen för hur systematiskt romerna förtryckts och diskriminerats långt in i våra dagar. Förskräckligt av ungefär samma skäl. Under en stor del av 1900-talet rådde inreseförbud för romer till Sverige. Samma sak med lagen som förbjöd romer att bli fast bosatta på någon svensk ort. Romerna fick laglig rätt till skolgång i Sverige först 1969.
Den östgötska landstingspolitikern Anita Jernberger (FP) satte ord på känslorna i ett panelsamtal på mötet. "Hur är det möjligt att en så stor subgrupp kan leva i ett sådant utanförskap mitt i det svenska välordnade samhället?", utbrast hon spontant.
För drygt en tredjedel av deltagarna på mötet var uppgifterna om förtryck och diskriminering ingen överraskning. Som romer lever de mitt i diskrimineringen.
Heidi Pikkarainen arbetar på den statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen DO. Hon föreläste om juridikens och politikens möjligheter att bidra till att romers rättigheter förverkligas i praktiken. Den nya diskrimineringslagstiftningen har gett DO större muskler i domstolarna. Heidi Pikkarainen berättade att DO haft framgång i samtliga av de diskrimineringsfall de valt att ta till tinget. Att romer får rätt i rättssalar är stort. Det är ett "nytt kapitel som skrivs i rättsstaten och för romer i Sverige", sa Pikkarainen.
2012 är det femhundra år sedan romer för första gången omnämns i den officiella svenska byråkratin. Erik Ullenhag vill använda minnesåret som ett avstamp för nya och bättre relationer mellan svenska myndigheter och romerna. Det första steget är att öppet och tillsammans med romska företrädare och organisationer ta sig an de historiska händelserna.
Mersion Pejda är en ung man från Kosovo med romskt ursprung. Numera bor och arbetar han i Linköping. På mötet i Norrköping i går underströk han kraftfullt behovet av att lyfta på historiens lock, erkänna svart på vitt hur det har varit för att sedan förhoppningsvis kunna börja en gemensam resa framåt. Romerna Baki Hasan från Norrköping och Eleonor Frankemo från Motala instämde. Enligt Hasan och Frankemo är den grymma historien mycket närvarande och levande i många romska grupper. Upplevelser av diskriminering och rättslöshet förs vidare från generation till generation. Ska förtroendeklyftan mellan svenska myndigheter och den romska minoriteten kunna krympas är det omöjligt att försöka blunda för det som varit.
Teresa Carvalho (S) från Norrköping var mycket tydlig med det ansvar som hon och andra kommunpolitiker har för att bekämpa diskriminering. Frågan är inte om vi ska göra något utan vad och hur vi ska göra det, sa Carvalho på mötet i går.
Rätt så.