Linda Snecker är av allt att döma en kommande stjärna i Vänsterpartiet. Hon nämns av många som nytt kommunalråd i Norrköping efter Kerstin Hildebrand. Jag har mest följt Linda Snecker på hennes blogg på nt.se. Där ger hon ett ungt, öppet, otvunget och smått slagordsmässigt intryck. Hon är kul att läsa. Men väldigt få av hennes texter har gjort något djupare intryck på mig. I går skrev Linda Snecker dock ett längre blogginlägg som väckte mitt intresse. Hon berörde det mest grundläggande hantverket av alla i politiken; behovet av avvägningar mellan inbördes konkurrerande och fullt respektabla intressen.
Linda Snecker är ersättare i fullmäktige i Norrköping. Hon är dessutom ledamot i det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäders styrelse. Snecker är även hyresgäst hos Hyresbostäder och medlem i Hyresgästföreningen. Dessa tre uppdrag/roller har gett henne ett dilemma, skriver hon i sin blogg.
Som ledamot i Hyresbostäders styrelse har Snecker uppdraget att se till företagets bästa. I år tar ägaren Kommunen ut 14 miljoner kronor som vinst ur bolaget. Hon tycker att vinsten borde stanna i bolaget för att ge Hyresbostäder muskler att rusta upp sitt lägenhetsbestånd.
Som ersättare i fullmäktige har Linda Snecker ansvar för att hela kommunens ekonomi går ihop. I det sammanhanget är 14 miljoner kronor från Hyresbostäder ett viktigt bidrag. Som fullmäktigepolitiker tycker hon att det är OK att vinsten från Hyresbostäder går in i kommunkassan. Pengarna behövs i kommunens välfärdsverksamheter.
Som hyresgäst hos Hyresbostäder har Linda Snecker intresse av att få sin lägenhet renoverad och hos skulle gärna se lägre hyreshöjningar för sig och de andra hyresgästerna. Hon är enig med Hyresgästföreningen som hävdar att hon som hyresgäst i Hyresbostäder beskattas dubbelt av kommunen. Ovanpå ordinarie kommunalskatt är hon med och betalar de 14 miljoner kronor som kommunen plockar hem i vinst.
Så vad ska Linda Snecker göra? I sin blogg ber hon om råd. Själva sakfrågan är redan löst vad jag förstår. I bolagsvärlden gör ägarna som de vill. Däremot tycker jag att hon ska fortsätta på det inslagna spåret. Öppna redovisningar av avvägningarnas dilemman i politiken skapar respekt.