Leif Pagrotsky utreder skattepolitiken i S. Nästa höst ska arbetet vara klart. Redan nu till helgen ska Pagrotsky berätta för Förtroenderådet i partiet om hur han i stora drag ser på skattefrågan. I går gav han en intervju i ämnet till dn.se.
Hans huvudbudskap är i sammanfattning att såsom världen ser ut nuförtiden så är inte "radikala förändringar i folks disponibelinkomster eller radikala förändringar i folks boende", något som han ser framför sig.
Den borgerliga regeringen har sänkt en rad skatter. Under åren från 2006 och framåt har S i riksdagen röstat nej till i stort sett alla skattesänkningar. Leif Pagrotsky vill nu rensa spelplanen från det som varit. 2014 har Sverige haft åtta år av borgerlig skattepolitik och åtta år av fortsatt och förstärkt internationalisering av kapital och andra skattebaser. Det går inte att backa bandet.
Leif Pagrotsky gör en rimlig och sund bedömning.
Personligen hade jag dock gärna sett en mer offensiv attityd. Om det nu ändå ska markeras en ny position i skattepolitiken så är det väl lika så bra att ta ett rejält steg?
Regeringens skattesänkningar har inte varit rätt politik enligt Pagrotsky. Men de är ett "faktum som vi måste anpassa oss till", säger han. Han tror också att det kommer att bli svårt att få något större utrymme för fördelningspolitik med så pass låga skatter som nu.
Risken med ett sådant upplägg är att S uppfattas som ett parti som anpassar sig till en politik som de innerst inne tycker är fel. Det skapar inga positiva vibbar direkt. Är det helt omöjligt för en Socialdemokrat i Pagrotskys ställning att säga något i stil med att "vi har omprövat vårt tidigare motstånd mot skattesänkningar. Vi ser nu att det gemensamma samhället inte förtvinar med dessa skattenivåer".
Vilket ju dessutom är sant.
Med en sådan bottenplatta som grund skulle S kunna möta väljarna med en mer valvinnande framåtanda.
Så skulle jag ha gjort. Ska det svängas så är det bästa att svänga på ett sådant sätt att det hörs, syns och känns.