Vårdföretaget Carema Care har granskats av SvT. Interiörerna från såväl stötande bonussystem i chefsleden som underbemanning och omsorgsbrister ute i frontlinjen är inte vackra att skåda. Företaget har miljoner anledningar till självrannsakan och förbättringar.
Som bl a Kommunals ordförande Annelie Nordström har påpekat så finns det omfattande brister och upprörande vårdskandaler också på kommunala boenden för vård och omsorg. Vilket vi nyligen kunnat konstatera i Norrköping. Det finns få verklighetsförankrade skäl att tro att brister och skandaler skulle minska drastiskt om den ena eller andra ägarformen förbjöds. Statens ansvar är däremot att se till att dåliga - överbyråkratiserade, vinstmaximerande, inkompetenta - ägare motas i grinden. Det mest effektiva är att se till att dem som använder tjänsterna på skattebetalarnas räkning ges rätten att själva välja var de vill få vård och omsorg. Den enskilde som väljer vård/omsorg för sig själv väljer inte en leverantör som man inte vill ha. Det är betydligt sannolikare att en upphandlande kommun köper bristfälliga vårdplatser av ett företag och/eller blundar för brister i den vård och omsorg man driver i egen regi. Att lagstifta om människors rätt och möjlighet att välja tjänster i den skattefinansierade välfärden är en framkomlig och rimlig väg att skapa ökad kvalitet och trygghet.
Carema Care, andra vårdbolag och kommuner ska inte ha någon lagstadgad rätt att bedriva vård och omsorg för ett visst antal människor. Det är människor som behöver vård och omsorg som genom sina val ska bestämma vilka som ska få utföra tjänsterna. Alternativet till denna mer frihetliga hållning är att införa en svällande offentlig apparat av kontroller, dubbelkontroller, detaljerade reglementen för varje arbetsmoment och ännu fler kontroller av dem som har till uppgift att kontrollera.
Själv är bästa dräng; så lyder ett gammalt ordspråk. Det stämmer sällan. Vi är oerhört beroende av gemenskaper, av andra människor och av fungerande offentliga system för solidaritet och riskspridning. När det kommer till väldigt privata tjänster är emellertid inte kollektiva beslut den bästa drängen för trygghet och praktisk jämlikhet. I de sammanhangen är det mest rationellt att människan själv bestämmer vart och på vilket sätt som man vill få omsorg och vård.
