Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Thomas Bodström - ingen bänknötare

Thomas Bodström vill ha en mer modernt spelande Socialdemokrati.
Bodström platsar kanske inte längre ens i AIK:s B-lag. Men han är definitivt ingen politisk bänknötare. I Socialdemokraternas A-lag har han inte spelat färdigt.

Foto: JONAS EKSTRÖMER

Norrköping2011-05-25 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Thomas Bodström är nog inte färdig med politiken. Och politiken är nog inte färdig med Bodström.

Den röda tråden i hans bok "Inifrån, makten, myglet, politiken"(Norstedts 2011) är ambitionen att avslöja "Myten om Moderaterna". Enligt Bodström är det en myt att Moderaterna har gått mot mitten. Moderaterna är inte ens "nya". M står för en "klassisk högerpolitik" vilket Thomas Bodström bevisar genom en tabell där partiets nej till allmän rösträtt 1904 knyts samman med partiets ja till sänkt sjukersättning 2010.

Ur ett psykologiskt perspektiv är Bodströms Moderatattack lätt att förstå. Han anklagas ofta för att stå till höger i partiet. Genom sin bredsida mot "Högermoderaterna" hamnar han själv något närmare mitten; där varje karriärinriktad politiker bör vara. Det är så det fungerar i politiken. Att Thomas Bodström vinnlägger sig om att argumentera politiskt tyder på att han inte har lämnat politiken.

Ledare
Jag uppfattar huvuddelen av boken som ärlig, (själv)kritisk, lärorik och nyanserad. Thomas Bodström är en modern, utbildad och socialliberal människa med födgeni och medkänsla. Hans skildringar inifrån riksdagen och regeringskansliet är ett uttryck för hur en människa med Bodströms läggning och bakgrund kan tänkas uppleva situationen.

De politiska partiernas roll som plantskolor och träningsläger för politiker är inte över. Men partierna är satta under stark konkurrens. Redan till valet 2014 sänks personvalsspärren i riksdagsvalet. Fler politiskt intresserade människor med karriärer och yrkesbakgrunder kommer att ta chansen att tränga sig fram. Dessa kommer att likt Bodström vara intresserade av riksdagen som ett uppdrag; inte som ett heltidsarbete. Då duger det inte med sura miner och interna utskällningar av ledamöter som sköter sina yrken vid sidan av sitt uppdrag i riksdagen. Tanken på riksdagsledamoten som heltidsarbetande statlig tjänsteman är en 1970-tals konstruktion som alltmer saknar bäring för vår tid. Thomas Bodström använder sig själv som murbräcka för en ny syn på riksdagsuppdraget.

I ett av bokens avslutande kapitel sammanfattar Thomas Bodström elegant Socialdemokraternas nuläge med siffrorna 1-5. En vinst och fem förluster är Socialdemokraternas facit i de sex val och omröstningar som Bodström själv deltagit i.

Han jämför fyndigt med minnet från en allsvensk fotbollsmatch där han spelade för AIK mot Malmö på Råsunda. AIK torskade med 1-5. Efter 0-3 i baken fick de egna fansen nog och började heja på Malmö. Vilket väl är ungefär vad som hänt i politiken.

Thomas Bodström vill ha en mer modernt spelande socialdemokrati. Matcherna avgörs numera inte på stubbåkrar utan på konstgräsplaner inne i alltfler och alltmer flotta arenor.

Bodström platsar kanske inte längre ens i AIK:s B-lag. Men han är definitivt ingen politisk bänknötare. I Socialdemokraternas A-lag har han inte spelat färdigt.

Läs mer om