Enligt två nyliga domar i Regeringsrätten är emellertid tvångsvård enligt LVU inte tillåtet för ungdomar vars kriminalitet bedöms ha samband med deras funktionshinder. Dessa ungdomar ska istället erbjudas hjälp och stöd under frivilliga former.
Enligt Kalibers granskning har dock Regeringsrätternas domar gått de flesta kommunala Socialnämnder spårlöst förbi. Socialnämnderna fortsätter att ansöka om tvångsvård för personer där t ex autism och ADHD anges som bidragande orsaker till behovet av tvångsvård. Länsrätterna fortsätter att bevilja tvångsvård enligt LVU som om inget har hänt. Kalibers reportage i P1 i går visade även att nio och tio ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser som överklagat sin tvångsvård har förlorat i Kammarrätten. Det mesta i ”SocialSverige” rullar således på som vanligt trots att Regeringsrätten i två vägledande domar upphävt LVU-tvångsvården för ungdomar med biologiska diagnoser.
n n Kalibers granskning sätter fingret på den stora klyftan mellan biologiska och sociala förklaringsmodeller till kriminalitet och ”osociala beteenden”.
Den ökande användningen av neuropsykiatriska diagnoser var förr eller senare tvungen att landa i en konflikt med de etablerade socialpolitiska normerna. Regeringsrättens domar har lagt konflikten i öppen dager.
Det officiella Sverige går uppenbart i otakt. Dagens situation är djupt otillfredsställande. Lagstiftarna måste ta till sig budskapet från Regeringsrätten. Enligt LVU ska ungdomar dömas till ”behövlig vård”. På vilket sätt skiljer sig det behövliga vårdbehovet mellan en ung kriminell person med diagnosen Tourettes syndrom och en ung människa som bedöms vara kriminell av mer sociala orsaker? Kan vi vara säkra på att varenda en av de tusentals ungdomar som har neuropsykiatriska diagnoser i sina journaler, har blivit korrekt och vetenskapligt diagnosticerade? Har alla kommuners socialnämnder den rätta kompetensen för trixiga bedömningar av diagnoser?
n n Dessa och många andra frågor kräver svar. Socialminister Göran Hägglund bör tillsätta en bred utredning som tar sig an konflikten mellan sociala och biologiska förklaringsmodeller till kriminalitet och annan ungdomlig ofärd.