Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ledare: Jag kan inte se någon vinnare

Ärligt talat; det här känns inte bra. S, mp och v ska göra ett gemensamt att försök att bilda en koalition. Det meddelades på en presskonferens i går. Vänsterpartiet sägs ha accepterat "budgetreglerna".

Foto: Mats Andersson / SCANPIX /

Norrköping2008-12-08 03:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fem arbetsgrupper ska tillsättas med ambitionen att de tre partierna ska presentera en "regeringsplattform". Plattformen ska ge väljarna besked om vilken politik som koalitionen ska stå för. Ska koalitionen bli en valbar verklighet till 2010 så krävs att partierna kommer överens om skatter, företagande, utrikespolitik, klimat/energipolitik och om en rad andra tunga och viktiga frågor som t ex skolans och välfärdens organisation. Ärligt talat så känns det inte bra med den här trepartikoalitionen. Hur ska detta kunna bli en framgång? Antingen får vänsterpartiet överge stora delar av sin politik - och varför ska då väljarna bry sig om att rösta på v? Eller så tvingas socialdemokraterna in i konservativa positioner när det gäller skatter och företagande. Och hur kommer sossarnas dominerande mittengruppväljare att reagera på det? n n Den borgerliga alliansen framstår alltmer som ett strategiskt genidrag. Alliansens viktigaste effekt
på svensk inrikespolitik är att den tvingar socialdemokraterna att försöka skaffa sig en egen allians. Sossarna har tidigare kunnat göra trovärdigt för väljarna i varje valrörelse att de "eftersträvar en socialdemokratisk regering och att de är beredda till samarbete med alla partier utom moderaterna". Sedan kommunismen återigen blommat upp inom v så lade den förre partiordföranden Göran Persson till "vänsterpartiet" till listan om otänkbara regeringspartners. Men sedan de fyra borgerliga partierna "stängts in" i en allians, återstod inte särskilt många samarbetspartners för s. Egentligen fanns bara miljöpartiet. Därför bestämde sig socialdemokraterna för att det vara lika bra att ta tjuren vid hornen. Under ett par, tre år har socialdemokrater och miljöpartister på olika nivåer och i olika sammanhang, träffats för att se om de kan snacka ihop sig. Processen har avlöpt bra. För någon månad sedan deklarerade s och mp att de avsåg att bilda en "öppen koalition" som skulle utmana regeringen Reinfeldt i nästa riksdagsval. n n Det tidigare inledda och nu tyvärr avslutade samarbetet mellan s och mp hade en rad politiska och strategiska fördelar framför den koalition som nu presenterats. Framförallt fanns ett ömsesidigt förtroende mellan partiernas ledningar. Man var beredda att ge och ta i ett ärligt och uppriktigt samarbete. Partierna vidtog mått och steg - mest märkbart är väl miljöpartiets beslut att avstå från att kräva svenskt utträde ur EU - för att på allvar närma sig varandra. Vänsterpartiet har inte ens inlett en sådan förnyelseprocess. Risken är överhängande för att v tänker sig ett upplägg där de vid sidan av överenskommelser i en gemensam regeringsplattform, fortsätter att driva udda paradfrågor som höjda skatter och Sverige ut ur Afghansistan och EU. Jag kan inte förstå varför socialdemokraternas partiledning är så angelägna om att ha med detta oreformerade parti på vagnen. Och vad har miljöpartiet att vinna på den breddade koalitionen? n n Jag hoppas att jag har fel. Men för dagen känns trepartikoalitionen mer som en eftergift åt interna s-kritiker än som en anpassning till väljarna och till ett möjligt regeringsskifte vid nästa val.
Läs mer om
Norrköping