LEDARE: Hysterisk krisdebatt

De som talar om kris i Norrköpings kommun bör kyla ner sig. Norrköpings kommun omsätter drygt fem miljarder kronor varje år. Enligt senaste kvartalsprognosen ser det ut som om några av stadens nämnder är på väg att göra av med mer pengar i verksamheten än vad det var tänkt i budgeten. Högt räknat tyder prognosen på en överkonsumtion som motsvarar 1 procent av kommunens omsättning - runt 50 miljoner kronor Samtidigt ser intäkterna ut att bli något mindre än beräknat. Regeringen har skrivit ner sina tillväxtprognoser och man har även beslutat att inte räkna upp statsbidragen till kommunerna. En grov kalkyl pekar på att dessa händelser i Norrköpings omvärld kommer att minska stadens kassa med lite drygt 50 miljoner kronor. I går eftermiddag knallade jag upp till kommunstyrelsens ordförande Eva Andersson (s). Vid sidan av att ersätta Mattias Ottosson i ordförandestolen under hans föräldraledighet har hon också det tunga uppdraget som ordförande i Stadsplaneringsnämnden. Hon är också tjänstgörande ordförande i kommunens krisledningsutskott... Så vem kan vara bättre lämpad än Eva Andersson att svara på frågor om de krisrykten som surrar om Norrköpings kommun? Eva Andersson säger: "Vi måste bromsa in lite försiktigt". Att hon säger "försiktigt" beror på att det är väldigt människonära och känsliga verksamheter som hon nu har det yttersta ansvaret för. Långtidsarbetslösa ungdomar som behöver utbildning och matchning, gamla och sjuka Norrköpingsbor som behöver vård och omsorg och människor vars enda inkomst är försörjningsstöd (socialbidrag) tål inte några tvärnitar. Och det behövs heller inte. "Vi tar fram de här prognoserna för att kunna göra aktuella jämförelser mellan budget och verklighet", säger Eva Andersson. "Och när vi ser att det är på väg åt fel håll inom några verksamheter så fattar vi beslut om åtgärder. Det är vårt ansvar och det ansvaret tar vi." Eva Andersson vill tona ner problemen. Det vill alltid makthavare göra. På motsvarande sätt vill alltid oppositionen överdriva problemen. Och den delen av sitt oppositionsuppdrag måste jag säga att Norrköpings församlade borgerlighet sköter med den äran. Folkpartiets Mathias Sundin driver för sin del en kampanj på temat "pengarna är slut - sossarna måste sälja ut". Jörgen Rundgren (m) är inte sämre han. På sin blogg skriver han om kommande "personalminskningar" som han på ett finurligt sätt knyter samman med "alla stora investeringar som s-v-mp har beslutat om." Jag har självfallet inget emot att oppositionen är emot allt som är dåligt och för allt som är bra. Det är oppositionens privilegium. Men debatten om investeringarna i Norrköping är smått hysterisk. Tunga, kommersiella investeringar som t ex nya kranar i hamnen och ombyggnaden av Idrottsparken sköts i den kommunala bolagskoncernen. Dessa investeringar görs mot förväntade och stigande intäkter. En renoverad Idrottspark ger högre hyresintäkter och nya kranar skapar högre kapacitet och bättre affärsmöjligheter. Andra stora investeringar - nya särskilda äldreboenden och nya förskolor - görs mot behovet att förbättra kvalitén i välfärden för gamla och nya Norrköpingsbor. Och utan flygplats, vad vore Norrköping då? Norrköping kan inte sitta och rulla tummarna när det finns chanser att växa och utvecklas. Men kommunledningen ska därför inte ge sig ut på stan och rulla hatt med skattepengarna. Eva Andersson och hennes rödgröna majoritet har det yttersta ansvaret för att den löpande driften av kommunen går ihop. Jag förväntar mig att Eva Andersson redan på fullmäktiges senare i maj ska kunna visa på vilket sätt hon tänker bromsa in de hotande underskotten. Men kris?
Nej, glöm det.
Möjligen har Norrköping fått en släng av växtvärk.

Ledare: Hysterisk krisdebatt