LEDARE: Alla vill inte bli akademiker

Trots att den nya gymnasiereformen innebär en uppvärdering och förstärkning av yrkesutbildningarna är socialdemokraten Lars Karlsson från Bygg 9:an inte nöjd. Gymnasieutredningens förslag innebär att det som idag kallas yrkesförberedande utbildning byter namn till yrkesprogram. Bakom denna till synes lilla ändring finns en stor skillnad i själva utbildningen. Utbildningen kommer att avslutas med en yrkesexamen som visar att du nått erkänd kompetens och anställningsbarhet. Du ska vara tillräckligt välutbildad för att möta arbetsgivarnas krav för att kunna få ett jobb. Utformningen av den nuvarande gymnasieskolan har gjort att skolorna och arbetsgivarna ofta tappat kontakten med varandra. Det vill gymnasieutredningen råda bot på genom att införa nationella programråd. I dessa ska företrädare för arbetsgivare finnas så de aktivt kan påverka utbildningen så de elever som får examen motsvarar de behov som de har. Lars Karlsson kommer med ett märkligt påstående som jag tror är en missuppfattning. Han menar att det kan bli så att elever som går på yrkesprogrammen inte ska behöva läsa svenska, engelska och matematik. Det är ju naturligtvis alldeles befängt. Självklart ska även dessa elever i fortsättningen läsa dessa ämnen och fem andra till som bli obligatoriska för alla elever i gymnasiet. Det jag tror Lars Karlsson far efter är att eleverna på yrkesprogrammen inte behöver läsa in högskolebehörighet om de inte vill. Vill de så finns den möjligheten och rätten att läsa in den efter gymnasiet kommer lagstadgads. Detta menar Lars Karlsson är att "sänka ambitionerna". Ett stort problem idag är att dessa yrkeselever tvingas läsa samma kurser som de elever läser som ska bli akademiker och studera på högskola. I den nya gymnasieskolan kommer innehållet i kurser som svenska, matematik och engelska anpassas efter utbildningen. Läser man byggprogrammet behövs inte precis samma matematik som för naturvetarna. Lars Karlsson skriver att han vill skrota gymnasieutredningens förslag. Istället vill han ha mer resurser till grund- och gymnasieskola. Det är ett mycket märkligt uttalande av en person som i allra högsta grad har inflytande över dessa resurser. Karlsson sitter i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige för socialdemokraterna. Han har vid upprepande tillfällen röstat ner förslag från Alliansen om ökade resurser till skolan. Med andra ord vill Lars Karlsson inte göra någonting alls. Han vill inte reformera gymnasieskolan och han vill inte öka resurserna till skolan. Socialdemokraterna var en gång i tiden ett arbetarparti. Idag verkar de mest vara besatta av att arbetare ska bli akademiker. Regeringen reformerar gymnasieskolan så att de som går yrkesprogrammen verkligen blir arbetare, dessutom välutbildade sådana. Vill de sedan omskola sig så finns den rätten och möjligheten. Men många vill bli yrkesarbetare och ska kunna vara det. Alla kan inte bli akademiker och framförallt vill inte alla bli akademiker.

Ledare: Alla vill inte bli akademiker