Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kritiska till skolsvar

Önsketänkande.  Fredrik Franzén (L) och Olle Johansson (S) tycker att Sophia Jarls debattartikel om skolan bara är ett önsketänkande.

Önsketänkande. Fredrik Franzén (L) och Olle Johansson (S) tycker att Sophia Jarls debattartikel om skolan bara är ett önsketänkande.

Foto: Susanna Beskow Norgren

Politik2017-12-09 14:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sophia Jarl svarar i Folkbladet den 30/11 på frågan om vad hon skulle gjort om hon varit kommunalråd med ansvar för skolfrågor i Norrköpings kommun.

Hon menar att hon först och främst skulle kräva ”relevanta och fullständiga underlag inför det politiska budgetbeslutet”. Då kan det vara på sin plats att poängtera att det trots allt är kommunfullmäktige som är huvudman för skolan i Norrköping och också de som fattar beslut om vilken budget Utbildningsnämnden har till sitt förfogande.

En granskning av de senaste tre årens budgetförslag visar att Moderaterna visserligen har argumenterat för högre lärarlöner, men när det gäller konkreta förslag till förbättringar av verksamheten har det varit betydligt tystare. Dessutom har partiet inte heller visat sig vara det minsta intresserade av att tillföra mer resurser till skolan.

Vid förhandlingarna om 2016 års budget röstade Jarl och hennes partikamrater emot den nödvändiga skattehöjning som årligen bidragit med långt över 100 miljoner till kommunens verksamhet, och i sitt förslag till årets budget ville man införa en generell effektivisering av skolans verksamhet. Det innebär att om man räknar man ihop de tre senaste årens budgetförslag har Moderaterna inte velat tillföra mer pengar till skolans verksamhet än Kvartetten, utan istället över 30 miljoner kronor mindre.

När kommunfullmäktige fastställt den övergripande budgeten är det sedan Utbildningsnämndens uppdrag att utforma en internbudget där kostnaderna fördelas under olika budgetposter. Här konstaterar vi att det nuvarande årets internbudget antogs i fullständig enighet mellan Kvartettens och Moderaternas ledamöter. Det gällde även vid besluten om uppdragsplan och internkontrollplan. Moderaterna har alltså haft samma insyn som alla andra i nämnden, och vi har varit överens om de beslut som har fattats.

Med det sagt - varför har inte moderaterna yrkat på mer resurser till utbildning? Och varför röstade de emot förslaget om skattehöjning, trots att de kände till behoven? Det var en skattehöjning som gjorde det möjligt att kraftigt förstärka utbildning och lärande i Norrköping, även om den ännu inte lett oss hela vägen fram till målet.

För oss framstår Sophia Jarls debattartikel som ett önsketänkande. Som om det vore möjligt att få fram mer pengar om vi bara önskar oss dem. Så enkelt är det inte. Norrköpings skolor har fortfarande utmaningar framför sig, men med Moderaternas politik hade de fått ta sig an dem med färre resurser än idag.