Tänk dig att du inte vet ett endast dugg om svensk inrikespolitik. Tänk dig att du får se bilden här ovanför. Tänk dig att du får frågan om vem av de sju personerna på bilden som du tror är statsminister? Kan du tänka dig något annat än att peka på den högresta kvinnan i mitten som så uppenbart har kommandot i bilden? Tänkte väl det.
Anna Kinberg Batra är inte statsminister. Men bilden är ändå inte helt missvisande. Den blivande moderatledaren har en central roll i det nya och mycket teoretiska och märkliga upplägg som ska råda i riksdagen fram till nästa val. De sju personernas sex partier har på Anna Kinberg Batras förslag kommit överens om att sittande regering inte behöver ha majoritet i riksdagen för att få igenom sin ekonomiska politik. Vilket på vanlig svenska betyder att de fyra borgerliga partierna har sträckt vapen i politiken för hela den kommande mandatperioden. Vilket på ännu mer vanlig svenska beror på sju partiers gemensamma ambition att de 49 riksdagsledamöterna från det åttonde partiet ska berövas möjligheten att ställa till oreda genom att rösta för sin egen högsta partinyttas skull i budgetomröstningarna.
Att försöka förhindra att SD eller andra partier får inflytande på politiken är inte odemokratiskt, ohederligt eller orättvist på minsta sätt. Parlamentarisk politik går nämligen ut på att genom allianser och partikonstellationer av olika slag försöka säkra inflytande åt sitt eget parti och att försöka minimera motståndarpartiernas inflytande. Det som kallas "Decemberöverenskommelsen" är dock något helt annat än sedvanligt majoritetsbygge i ett parlament. Överenskommelsen är en teoretisk konstruktion om omröstningsregler vid budgetvoteringar som enligt Anna Kinberg Batra ska ge den borgerliga Alliansen chansen att regera i minoritet efter nästa ordinarie riksdagsval. 2018 är dock en politisk evighet bort i framtiden. Säg att Vänsterpartiet i nästa budgetprocess tvingar S och MP att till exempel föreslå en hög straffskatt för alla välfärdsföretag och/eller bemanningsföretag. Menar Kinberg Batra allvar med att hon och Alliansen då bara ska sitta med armarna i kors trots att det finns chans att stoppa förslaget? Och vad tycker alla borgerliga väljare om det i så fall?
Den här decemberkonstruktionen kommer inte att hålla. Politikerna har fuskat. På sista raden är det alltid så att den som vill regera måste se till att säkra en riksdagsmajoritet för sin politik. Partierna försöker nu låtsas att det inte behövs en majoritet för just budgetbesluten; det viktigaste som sker i riksdagen. Det håller inte och det duger inte. Att försöka stoppa SD med sådana här övningar kommer bara att göra ont värre.