Har Fridolin greppet?

Har han greppet? Folkbladets Widar Andersson känner oro för att skolan tillåts bli som den blir när det är som det är med invandringen.

Har han greppet? Folkbladets Widar Andersson känner oro för att skolan tillåts bli som den blir när det är som det är med invandringen.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Widars ledare2015-12-12 06:00
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB - skriver i sin senaste "nationella lägesbild" att "läget inom (--) skola försämrats sedan rapporteringen förra veckan." (9/12)

Det är djupt oroande. Finns det någon som har greppet? Någon som har helhetsbilden? Någon som bestämmer och beslutar vad som ska göras för att alla barn och ungdomar som ska stanna i Sverige får gå i skola? Och att de får gå i skolformer som är i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet?

Svensk skola har gång efter annan visat på stora kompensatoriska kompetenser. Vilket på vanlig svenska betyder att skolans lärare och ledning har förmågan att möta barnen i skolan där var och en befinner sig. Vilket i sin tur betyder att de som behöver lite extra/annorlunda/mera skola för att kompensera för brister och tillkortakommanden som de bär med sig i skolan; de har i hög utsträckning också fått den hjälp de behöver.

Men frågan är vad som händer nu och under de kommande fem åren?

I snart sagt varje lokaltidning har det under hösten rapporterats om stora skolproblem i många kommuner. Skolorna klarar ibland inte av att kompensera för de mest tydliga bristerna; det finns inga tillgängliga och ändamålsenliga lokaler. För att inte tala om brister på utbildade och lämpliga lärare. För att inte tala om lärare som förenar ämneskompetens med pedagogisk skicklighet och med goda kunskaper i elevernas språk.

Staten behöver ta ett stadigt grepp om utvecklingen. Så tänker jag. Utbildningsdepartementet har tre statsråd. Gustav Fridolin, Helene Hellmark Knutsson och Aida Hadzialic De borde berätta för oss medborgare vilket ansvar som staten tar i det läge som råder nu.

Är det OK att kommunalråd till höger och vänster - lite på en höft som det känns ibland - bestämmer vad som är höjden av pedagogisk vishet i den egna kommunen? Är det OK att rigga helt egna system som reglerar sådant som föreberedelseklasser/skolor och inplaceringar i ordinarie undervisning? OK att bestämma som man vill om undervisningen sker helt på svenska eller på elevens eget språk?

Jag vet att läget är mycket besvärligt ute i flera kommuner. Det glids nu på regler och sneddas i kurvor som aldrig förr. Begripligt på ett sätt; det fås laga efter läge när det är som det är. Samtidigt är det stora risker att det därmed blir som det blir; stora grupper barn och ungdomar slösar bort flera år i skolor där de inte hänger med och inte lär sig någonting.

Skolan får aldrig bli som den blir.

Läs mer om