Ett gäng mer eller mindre trasiga och neddrogade unga män med rötterna i Afrika dömdes tidigare i veckan vid Göteborgs tingsrätt. Två av männen fick livstids fängelse medan andra och yngre gärningsmän dömdes till kortare fängelsestraff. De brott som de dömdes för är av den arten att samtliga borde fått livstids fängelse. I ett noga planerat illdåd gick männen in på en krog på Vårväderstorget i Göteborg och genomförde en massaker som ändade i två döda människor, åtta skadskjutna människor och i ett stort antal traumatiserade människor. Den som överlagt och med berått mod beter sig så mot sina medmänniskor bör för mycket lång tid ha förverkat sin rätt att vistas ute i det öppna samhållet.
I sådana här sammanhang talas det alltid om å ena sidan straff och å andra sidan behovet av förebyggande insatser. Den dubbla ingången är på många sätt naturlig. Överrisken för tung kriminalitet som omger många av de som - enligt Brottsförebyggande rådet 2005 - har kommit till Sverige från främst Nordafrika och Mellanöstern har bland annat sina orsaker i "att levnadsbetingelserna där skiljer sig från levnadsbetingelserna i västländer". (2005 upphörde Brottsförebyggande rådets registrering av misstänkta gärningsmäns etniska bakgrunder. Därför saknas numera beklagligt nog officiella fakta om kulturella bakgrunder.)
De här barnen har genom sina föräldrars livsval kastats ut i en främmande kulturs mest sunkiga förorter. Borde då tingsrätten i Göteborg ha tagit hänsyn till dessa ofta misäromsusade bakgrunder vid straffmätningen? Självklart inte. Det finns nämligen många unga människor i Sverige som sliter och kämpar med liknande bakgrunder och kriminella överrisker som de nu dömda mördarna. Dock begår ytterst få av alla dessa människor bestialiska brott á la Vårväderstorget.
Sannolikt är livstids fängelsestraff en av de mest effektiva förebyggande insatserna mot grov kriminalitet av det här slaget. Därför är det viktigt att regeringen har beredskap för lagskärpningar om det visar sig att tingsrättens domar upphävs i de högre rättsinstanser som nu träder in i handlingen.
Det är naturligtvis omöjligt att eliminera kriminalitet och dödligt våld från samhällskroppen. Att rättsstaten - likt i Göteborg - kraftsamlar mot möjligheten att leva ett behagligt liv som grovt gängkriminell ska emellertid inte underskattas. De tuffa domarna kan nog få såväl klaner som enskilda medborgare att överväga beteendeförändringar.