I Carolina Nilssons artikel om underskott i skolbudgeten i Norrköpings kommun, (18/11) säger oppositionsrådet Sophia Jarl (M) att "S är direkt olämpliga att fortsätta ansvara för barnens utbildning". Kostnaderna för elever med behov av särskilt stöd har ökat från 67 miljoner till 100 miljoner och detta tycks vara, enligt Jarl, ett bevis för att Olle Johansson brister i lyhördhet för lärarnas långsiktiga bedömningar om behovet av särskilt stöd. Jag är inte "sosse" men det vore mycket intressant att veta vad M skulle ha gjort för att inte hamna i samma sits om de haft makten. Var finns analysen av vad detta underskott beror på? Hade M kunnat motverka att underskottet uppstått genom att ändra på verkligheten?
Nu när vi står inför faktum, hoppas jag att de besparingar som Olle Johansson kommer att föreslå, inte ytterligare förvärrar situationen i skolan.
Jag anser att lärarkåren måste användas till det den är utbildad för; undervisning och kunskapsförmedling. En struktur måste skapas med professionella mentorer, effektivt elevstöd i samarbete med elevhälsan och en tydlig och ärlig analys av hur situationen uppstått måste göras. Korrekt bemanning är mer än bara "massor av vuxna i skolan". Den personal som skolan behöver måste få kosta om alla barn ska få lika möjligheter under sin skoltid. Jag tror att även en M-styrd kommun skulle ha behövt göra samma prioriteringar. Vi bör hitta en bred väg i skolpolitiken i Norrköpings kommun inte "slå på varandra" när verkligheten knackar på dörren.