Runt 1990 kom jag för första gången i kontakt med gruppen New Democrats; en fraktion inom det demokratiska partiet i USA. Det var en omtumlande upplevelse som på många sätt förändrade och fördjupade mina politiska perspektiv. Framförallt öppnades mina ögon för det verkligt stora med svensk socialdemokrati.
Bill Clinton - då guvernör i delstaten Arkansas, senare framgångsrik president - var en drivande och samlande person i New Democrats. Clintons mission var att försöka få Demokraterna tillbaka på banan. Efter åtta år med republikanen Ronald Reagan som president var Demokraterna en alltmer ovalbar spillra av sitt forna jag. Under trycket av Reagans mycket högerliberala marknads- och skattereformer förlorade Demokraterna riktning och styrförmåga. Opinionsanalytikern, USAkännaren och socialdemokraten Carl Melin berörde saken i en intressant krönika i Dalarnas Tidningar i går. Melin varnar den svenska vänstern för att upprepa demokraternas strategiska misstag från 1980-talet. Demokraterna kom under en lång tid att starkt förknippas med pastor Jesse Jacksons "regnbågskoalition"; ett försök att samla alla grupper i USA som på olika sätt kände sig missgynnade. Att vilja bli en "koalition för olika grupper som tävlar i att beskriva sig som svaga eller offer som behöver särskilda rättigheter har sällan varit framgångsrikt", konstaterar Melin i sin artikel. Jesse Jacksons regnbågskoalition bär syn för sägen: "Jacksons försök (--) innebar att gruppen vita manliga arbetare, som sakpolitiskt hade mycket gemensamt med de som Jackson samlade, kände sig bortvalda", skriver Carl Melin.
Melin oroas av den svenska vänsterns växande intresse för en Jesse Jackson inspirerad identitetspolitik där människors åsikter främst värderas utifrån vilken grupp de tillhör. Sådant som kön, hudfärg, sexuell läggning och/eller inkomst blir viktigare än åsikten i sig. Melin har rätt. Identitetspolitik är en återvändsgränd som leder till testuggande konflikter om vilken identitet som är viktigast. Allt medan verklighetens folk av alla kulörer och bakgrunder vänder sig åt annat håll.
Bill Clinton fick ordning på den demokratiska skutan. Svensk socialdemokrati har hittills haft en lugnare seglats än Demokraterna. S valde klokt bort klass- och annan identitetspolitik för mer än ett halvsekel sedan. Ingen är förmer eller förmindre. Var du kommer ifrån är din egen sak. Vart du vill är det viktiga. Bara så kan val vinnas.