Bedrägerimålet, som håller på i nästan femtio dagar, skulle kosta enorma summor att ta om. Med tanke på mängden åtalade är sannolikheten för att någon överklagar stor. Men först måste målet avslutas och dom falla. En domare från Nyköping kallades in för att reda ut om rättegången kunde fortsätta eller inte när informationen om den möjliga jävsituationen framkom kring dag 30. Man kom fram till att den berörda nämndemannen inte längre kunde vara målsägande och målet får fortsätta. Men om ärendet går upp i hovrätten kan det se helt annorlunda ut.

– Man kan ju förutsätta att den domen kommer att överklagas från någon av parterna. Men först ska den avslutas i mitten av juni och tingsrätten ska ha ungefär en månad på sig att skriva domen. Men om hovrätten kommer till en annan åsikt än tingsrätten kan alltså hela målet behövas tas om från början, berättar Bengt Ivarsson, advokatsamfundets ordförande och advokat på Kihlstedts advokatbyrå.

Det skulle inte vara första gången.

Artikelbild

– Man fick ta om ett stort mål i Södertälje för ett tag sedan på grund av en jävig nämndeman. Det kostade 200 miljoner kronor. Det är enorma summor vi pratar om, säger Bengt Ivarsson.

Han anser att nämndemannasystemet, som har anor tillbaka till 1200-talet, är förlegat och bör reformeras så fort som möjligt.

Det är de politiska partierna i kommunerna som nominerar – medan själva valet faller på kommunfullmäktige.

– De som är registrerade i politiska partier är i princip de enda som kan vara nämndemän. Det finns inget krav på att det måste vara någon i partiet som nomineras, men om du ringer runt till partierna så är det nog väldigt otroligt att någon utanför nominerats, säger Bengt Ivarsson.

Det är ungefär tre procent av befolkningen som är medlemmar i ett politiskt parti i dag.

– Det betyder att ungefär 97 procent av befolkningen stängs ute.

Bengt Ivarsson berättar om flera tillfällen där rättegångar fått tas om på grund av nämndemän.

– Det finns ett exempel från härom veckan där en vänsterpartistisk nämndeman inte ville döma till fängelse just för att det går emot hans principer. Det är ett typiskt exempel på när politiska värderingar spelar in, fast det inte ska göra det, säger han.

Bengt Ivarsson ser också problem i vad vissa partier står för och inte.

– Är det rimligt att behålla ett system som kanske har spelat ut sin tid? Och för de kostnader och det obehag det innebär för målsägande? Säg att det skulle sitta tre nämndemän från SD i ett asylmål i Migrationsdomstolen. Då skulle jag inte känna mig trygg i det om det var mig det gällde.

– Eller likadant om jag skulle ligga i en vårdnadstvist eller ha misshandlat en kvinna ... Då skulle jag inte känna mig trygg med tre nämndemän från Feministiskt initiativ, säger Bengt Ivarsson.

Han bryter ner det till en fråga om förtroende för rättsväsendet.

– Man kan också fundera på om det är tidsenligt att ha lekmän som sitter och har en lika stark röst som en juridiskt utbildad domare. På sikt är jag mycket tveksam till om man ska ha nämndemän alls.

Nämndemännens funktion är bland annat att ha insyn och se till att rättegången går rätt till. Det är här Bengt Ivarsson ser ett problem, om de egna värderingarna väger in. Reglementet har nu gjorts om något. En nämndeman behövde förr anses som ”uppenbart olämplig”, för att kunna få sparken som nämndeman. I dag krävs enbart att man anses olämplig.

– Så det har förbättrats något. Men nämndemän ska inte ha någon juridisk utbildning. De ska inte vara några lightjurister utan mer representera det sunda förnuftet och insynen. Men insynen tror jag sköts bättre av exempelvis media som är mer kritiskt granskande när det behövs, säger Ivarsson.

Han föreslår att antalet mål med nämndemän minskas ner och att antalet nämndemän i en rättegång minskas ner till två istället för tre som standard.

Nämndemännen i rätten får viss utbildning, bland annat vad det gäller jäv, men också i hur det fungerar i rätten. Men det når inte hela vägen fram, menar Ivarsson och tar de senaste fallen som exempel.

– Det här är extra viktigt för tilltron till domstolarna. Det är extremt allvarligt om allmänheten skulle känna en misstanke om att det inte går rätt till i domstolarna. Det skulle skada tilltron till domstolarna. Därför tycker jag att det är så synd att man från politiskt håll är så ointresserad av att göra förändringar i systemet, säger Bengt Ivarsson.