För länge sen, kanske för över 100 år sedan, utspelades denna sekvens ur verkligheten. Fotografen ville förstås dokumentera hur det såg ut just då; en höstdag i Söderköping, och vi ser här resultatet. En pråm lastad med tegel har tidigare på dagen dragits upp längs kanalen, kanske från tegelbruket. Något skall byggas nere i staden och

då behövs det gott om detta oöverträffade byggnadsmaterial! Det börjar bli sent och mörkret kommer tidigt så det gäller att skynda på med lossningen. Hästarna med vagnar väntar otåligt på att få ge sig av med lasten. Det är tungt att med bara handkraft utföra jobbet så en stunds vila känns bara skönt". En får väl vare gla att en har arbete!" En av karlarna torkar svetten ur pannan med en snusnäsduk. - Inte ger dä mycke slantar i avlöning, män dä ä då täminstingen bättre än ingenting, svarar en annan av karlarna längre bort på pråmen. Pojkarna får hjälpa till och ibland belönas de med en tvåöring; i bästa fall en femöring som räcker till minst tio stycken av de himmelsgoda kolorna i en av handelsbodarna i stan. Det tunga lasset ger sig snart iväg och nästa vagn väntar på sitt lass av tegel.