Förslaget om en frysning är en del i regeringens hastigt framtagna åtgärdspaket för assistansersättningen, som är en del i Lagen om stöd och service till funktionshindrade.

Det betyder att om man har statlig assistans ska man kunna vara kvar med de insatser man har, åtminstone till dess att förslagen från den stora utredningen om hela LSS träder i kraft, säger Regnér.

I praktiken innebär det till 2019, kanske 2020, eftersom utredningen ska komma med sitt slutliga förslag i oktober nästa år. Därefter ska förslagen på remiss och behandlas.

Artikelbild

| Barn- och äldreminister Åsa Regnér. Arkivbild.

Ser dimridåer

Emma Henriksson, ordförande (KD) i riksdagens socialutskott, välkomnar förslaget om frysning. Men hon reser flera frågetecken.

Det blir mycket dimridåer i det här, regeringen försöker framställa det som att vi hanterar det här snabbt och att alla ska få sina rättigheter tillgodosedda. Men de facto är det så att man bara går in ordentligt i den dom som kom i somras, säger Henriksson.
Det rättar inte upp något för de som redan har fått assistans indragen, säger hon och konstaterar att regeringen inte föreslår några snabbutredningar för att korrigera effekter av tidigare vägledande domar från 2009, 2012 och 2015, domar som fått stora konsekvenser för många funktionshindrade.
Artikelbild

| En demonstration i Stockholm i fjol mot nedskärningarna av personlig assistans. Arkivbild.

Bengt Eliasson, företrädare för Liberalerna, anser att omsvängningen är bra men inte tillräcklig. Om regeringen tagit människors oro på allvar borde den öppna för omprövning av redan tagna beslut där stödtimmar dragits in.

Personer som de senaste åren har fått statlig assistans minskad eller indragen (eller inte fått någon alls när de sökte första gången), när Försäkringskassan har börjat tillämpa de tre domarna från 2009, 2012 och 2015, får ingen ändring av sina beslut.

Ändras i april

Lagen om tvåårsomprövningar ska snabbt skrivas om, med sikte på ikraftträdande i april nästa år. Ungefär samtidigt ska en annan snabbutredd lagändring träda i kraft som ska undanröja konsekvenserna av en vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen i somras.

Den handlade om synen på det som Försäkringskassan kallar väntetid och beredskap för assistenter och hur det ska ersättas. Försäkringskassan sade att domen måste tillämpas på ett sätt som får "svåröverskådliga" konsekvenser för stat, kommun och enskilda. Uppemot 6 000 av de totalt drygt 15 000 personer som har statlig assistans riskerar att förlora timmar, enligt myndigheten.

Nöjd Begler

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler välkomnar beskedet från regeringen.

Jag är glad över att regeringen har agerat så här snabbt, men innan jag har sett lagtexten är det svårt att fullt ut säga vilka konsekvenserna blir, säger hon till TT.

Den nya frysningslagen beräknas träda i kraft den 1 april. Fram till dess måste Försäkringskassan följa gällande lagstiftning och fortsätta med tvåårsomprövningarna.

Men vi kommer då att fokusera på andra tvåårsomprövningar som inte träffas av den förändrade praxisen, säger Ann-Marie Begler.
När det gäller nya ansökningar så måste vi följa den lagstiftning och praxis som nu finns. Men de kan ansöka igen när den nya lagstiftningen trätt i kraft.