Snart har gymnasielagen funnits i 1,5 år. Lagen ger ensamkommande som kom 2015 och som fått avslag på sin asylansökan möjlighet att stanna i Sverige om de studerar.
Många fick sitt beslut i september förra året, och för dem är det nu dags att ansöka om förlängning.
– Det vi tittar på nu är att de studerar och att det är en sådan utbildning och en sådan omfattning som omfattas av lagtexten, säger Johanna Lindblad Óduinnin, rättslig expert på Migrationsverket, till TT.
Det är upp till eleven själv att komma in med underlag, som närvarorapporter och betyg.
Gymnasielagen har varit omstridd sedan den började gälla den 1 juli 2018. Nu slår Sveriges kommuner och landsting (SKL) larm om att situationen blivit ohållbar för kommunerna.
Farhågorna med lagen har besannats, enligt SKL. Lärare tvingas ta ett orimligt stort ansvar när deras betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd och därmed enskilda livsöden. Många elever har inte tillräcklig utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska för att klara studierna. De svårtolkade reglerna skapar stor oro och psykisk ohälsa hos de ensamkommande.
SKL bedömer att det är få som kommer att kunna få ett arbete som uppfyller villkoren efter det att studierna avslutats.
– Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå, säger Anders Knape, ordförande på SKL.
Claes Göransson, verksamhetschef för gymnasierna i Norrköping, och Jennie Tjulin, som jobbar med introduktionsprogrammen, välkomnar SKL:s rapport.
– Den satte ord på vår frustration, säger Claes Göransson.
Jennie Tjulin vittnar om svårigheter att få svar från Migrationsverket på frågor. Det är oklart vilka utbildningar som godkänns i förlängningsomgången.
– Vi har valt att gå på SKL:s tolkning, att det går att gå 13 månader till på språkintroduktion, men därefter måste man in på de godkända yrkesutbildningarna, antingen inom gymnasiet eller vuxenutbildningen, säger Jennie Tjulin.
Utbildningskontoret har svårt att identifiera vilka ungdomar som är under gymnasielagen. Det syns inte i skolans system och eleverna själva vet ofta inte vilken typ av uppehållstillstånd de har.
Bäst koll har man på de som är födda 1999, den större kullen. Av dem har gymnasiet kvar 14 stycken, på språkintro. 48 har gått vidare till yrkesutbildningar på vuxensidan, många inom vård och omsorg och svets. 00:orna är färre. Färska siffror från Migrationsverket säger att det i Norrköpings kommun är totalt 76 ungdomar som har uppehållstillstånd under gymnasielagen.
Att kunna identifiera dem är nyckeln till att kunna hjälpa dem, säger Tjulin. Det är viktigt att man söker rätt typ av utbildning, annars kan det sluta med utvisning.
– Skolan har blivit enormt utsatt, säger Jennie Tjulin som vittnar om oro på både lärar- och rektorsnivå, då man inte vill ge ungdomarna felaktig information, samtidigt som osäkerheten är stor kring vad som gäller.
– Och är det rimliga krav att ställa på de här ungdomarna, att få ett fast arbete inom sex månader? Hur många ungdomar fixar det, med svensk skolbakgrund? Lurar vi dem från början?
Många får inte hjälp med boenden, utan sover på soffan hos kompisar, och mitt i allt ska de sköta skolan.
– Men vi måste försöka vara hoppfulla. Vi måste ändå försöka peppa dem, säger Jennie Tjulin.