Tiny Jaarsma är professor på Linköpings universitet. Hon och kollegorna doktor Leonie Klompstra och professor Anna Strömberg har de senaste åren undersökt om det går att förbättra träningskapacitet och daglig aktivitet hos patienter med hjärtsvikt genom rörelsebaserade TV-spel eller motionsspel som det också kallas.
Just nu håller de på med en stor studie med 600 deltagare från olika länder där hälften av deltagarna fått spela motionsspel 20 minuter per dag medan den andra hälften inte gjort det.
Hela studien är inte klar än men ett test efter tre månader visade på en tydlig skillnad mellan de båda grupperna.
– Vi gjorde ett test där deltagarna fick gå så långt de kunde på sex minuter och de som hade spelat de här spelen kunde gå signifikant fler meter och hade bättre motionskapacitet. Nu är vi väldigt nyfikna på att se om resultaten håller över ett helt år. Vi har också samlat in data om de får bättre livskvalitet som vi ska analysera, säger Jaarsma och fortsätter:
– Vi rådger patienter att vara mer aktiva. Gå stavgång, simma och promenera, men alla kommer inte ut. Speciellt inte så här års när det är kallt ute.
Då kan motionsspel vara ett bra alternativ menar hon.
Kan det här vara nyttigt även för människor som inte har hjärtsvikt?
– Det tror jag. Jag tror det är jätteviktigt för alla att vara fysiskt aktiva. Om man använder det väl och inte bara sitter hemma och spelar Candycrush på sin telefon utan spelar sådana här motionsspel så tror jag att det är nyttigt. Man kan faktiskt bli svettig av sådana spel.
Forskarna har även haft ett samarbete med föreningen HjärtLung i Norrköping och Linköping där ett antal personer fått pröva på TV-spelsbowling under ett års tid och och även göra det i en tävlingssituation.
Med en enkel armrörelse skickar deltagarna i väg ett virtuellt klot och precis som i vanlig bowling handlar det om att få ner så många käglor som möjligt.
– Vi passade på att göra det här i samband med styrelsemöten. Då gick vi ner i källaren och spelade. Det var bra för gemenskapen och gör man tävling av det kan det bli mer spännande, säger Bo Sonelin som var en av deltagarna.
Han menar att övningar av den här typen skulle kunna göra nytta på flera håll i samhället.
– Vi var alla överens om att övningarna var positiva och nog skulle passa i de flesta HjärtLungföreningarna liksom hos PRO och på äldreboenden. De kanske kan ha två TV-apparater. En där folk kan se vanlig TV och en där folk kan syssla med sådant här, säger Sonelin.