Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Temadag om biodling

Hur fungerade biodlingen förr jämfört med idag? Om det handlade temadagen på Färgargården i Norrköping på torsdagen.

Göran Pettersson berättar om biodling för Erika Lindholm och barnen Arvid, Elsa och Elias.

Göran Pettersson berättar om biodling för Erika Lindholm och barnen Arvid, Elsa och Elias.

Foto: Sören Boström

Norrköping2018-08-03 13:00

NORRKÖPING

Arrangör var Norrköpings stadsmuseum, som sköter ruljangsen på Färgargården i sommar.

– Eftersom vi har bikupor stående här på Färgargården, kändes det intressant att anordna en temadag om biodlingen förr och nu, säger Anders Lindqvist från stadsmuseet som är verksamhetsansvarig på Färgargården.

Göran Pettersson, ordförande i Norrköpings biodlarförening, bjöds in som expert i ämnet.

– Eftersom det handlade om biodling förr och nu, så tog jag med mig en halmkupa hit till Färgargården, såna som man odlade honung i från 1700-talet och fram till 1900-talet.

Var halmkuporna det första för biodling?

– Nej, före halmkuporna hade man stockbiodling. Det innebar att man kapade av träd med bin i och bar hem den biten och hade sedan stockbiodling hemma.

– Sedan kom man på att det var lättare att bygga en kupa av halm och innebar en bra övervintring för bina.

– Men 1850 var det en amerikan som kom på att man kan ha rörliga ramar i bikupor av trä och därmed kunde man borsta av bina och ta dän honungen.

Ett stort framsteg, förstås?

– Ja, det här blev en revolution inom biodlingen och något om fungerar än idag.

Vi passade på att fråga Göran Pettersson om honungsskörden efter den extremt heta sommaren?

– I stora delar av landet får vi räkna med en mindre honungsskörd i år, bland annat beroende på att blommorna vissnar och bina hittar ingen nektar.

– Men just här på Färgargården, där det står två bikupor från projektet "Bin i stan" har vi fått en bra honungsskörd, mer än en normalskörd, trots värmen. Och det blev jag först förvånad över.

Varifrån kommer då den här honungsskörden?

– Bina har hämtat sin näring från de kladdiga bladen i träd, där bladlöss härjat. Och de avsöndrar en klibbig vätska, som bina omvandlar till honung och det är precis så det har gått till här i kuporna på Färgargården. Det ska vara mycket mineraler i det här kladdet, som både bin och myror tycker om.

Hur är läget för bikuporna på Färgargården?

– Ett fantastiskt läge, säger Göran Pettersson. Här blir det alltid bra honungsskördar och alltså även i år, trots den extrema värmen.

– Och nu har vi också fått en gärdsgård runt bikuporna, som ett skydd, eftersom en del, framförallt barn gick för nära bikuporna tidigare. Nu finns det ett visst säkerhetsavstånd.

Just nu är det många bin som syns utanför bikupan?

– Det beror på den extrema värmen. Det är så varmt inne i kupan, att bina hänger utanför i stora klasar. Det är inte normalt, men hettan gör att de reagerar så.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om