– Det är absurda påståenden, som grundar sig på hörsägen, säger företrädare för en av tre sunnitiska moskéer i Norrköping.
Så här skrev Zulmay Afzali i en debattartikel i Svenska Dagbladet häromdagen:
”Den 26 september deltog jag i den sedvanliga fredagsbönen i en moské i Norrköping. Det är en ganska liten moské med plats för ett hundratal personer. Det brukar vara så trångt att man står skuldra vid skuldra med sina muslimska bröder när man utför sin bön. Den här dagen var det annorlunda. Jag såg mig omkring medan jag lyssnade på khutba (fredagspredikan). Där var högst 50 personer i bönerummet, de flesta äldre män. Jag vände mig mot min afghanske vän bredvid mig och viskade: ”Det är nästan bara du och jag som är yngre här. Det verkar som om de yngre har slutat gå till moskén, den känns så tom”. Min vän tittade på mig och sa: ”Men vet du inte?” ”Vet vad?” undrade jag. ”De flesta har åkt till Syrien och Irak för jihad. De har anslutit sig till IS.
Artikeln har fått den berörda moskén att reagera kraftigt.
– Skrattretande, säger de två upprörda styrelseledamöter som vill vara anonyma när Folkbladet träffar dem i deras lokal i centrala Norrköping.
– Det går att dra slutsatsen från Afzalis artikel att ett 50-tal ungdomar har lämnat vår moské och anslutit sig till IS. Om det ”bara” hade varit fem personer som rest hade vi fått reda på det genom oroliga familjemedlemmar, kamrater, skol- och myndighetspersonal. Vi har ett medlemsregister och kan ringa in alla våra ungdomar.
Men för säkerhets skull tog de kontakt med Säpo för att ta reda på hur många från Norrköping som rekryterats av terrororganisationen Islamiska staten, IS.
– Enligt Säpo är det två personer som åkt ner i samband med konfliktens initiala skede, för cirka två år sedan.
Deras imam tar tydligt avstånd från handlingar som att döda döda oskyldiga.
– Han har uppmanat våra medlemmar att hålla sig borta från IS.
De har också kollat på inspelningen från predikan den dagen som Afzali påstår att han var på fredagsbön i moskén. Men han syns inte på filmen från den aktuella dagen eller i tidigare inspelningar.
– Inte heller de andra två sunnitiska moskéerna i Norrköping känner igen det han skriver i Svenska dagbladet.
– De vet inte ens vem han är vilket är konstigt eftersom han påstår att han brukar vara med på fredagsbönerna.
I Norrköping bedrivs ett interreligiöst projekt där alla religiösa samfund i kommunen träffas för att stärka relationerna mellan de olika församlingarna.
– Vi jobbar åt samma håll. Men sådana här påståenden riskerar att förstöra det som vi har byggt upp.
De är även kritiska till att Svenska Dagbladet – som är en av landets största tidningar – går med på att publicera sådana här artiklar.
– Visst det är en debattartikel men jag tycker ändå att man bör vara källkritisk och att någon borde få svara på sådana här kontroversiella påståenden innan det publiceras. Det är skrämmande att en person som grundar sina slutsatser om svensk asyl- och invandringspolitik på hörsägen erbjuds en plattform av Svenska Dagbladet.
Styrelsen för moskén vill vara anonym eftersom det finns en hotbild.
– Individer som är aktiva i moskéstyrelser är särskilt utsatta för hot och hets från främlingsfientliga och islamofobiska krafter. Då många av oss har familjer och civila karriärer så vill vi inte bli föremål för dessa hatkampanjer som ofta förs på bloggar och forum.
Zulmay Afzali, som är före detta regeringstjänsteman i Afghanistan, flykting i Sverige sedan tre år, lärare och författare, vill inte prata med Folkbladet.
Hans bokförläggare hälsar att det inte är läge att prata om debattartikeln just nu.