Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Pratar matte med eleverna

Matematikprojektet på Gustaf Adolfsskolan har ökat engagemanget bland eleverna, menar lärarna Rana Azam och Josef Eissa.

Tänker nytt. Lärarna Rana Azam och Josef Eissa med en av de mini-whiteboards som eleverna använder.

Tänker nytt. Lärarna Rana Azam och Josef Eissa med en av de mini-whiteboards som eleverna använder.

Foto: Susanna Beskow Norgren

SKOLA2017-11-09 08:00

Rana Azam har under projektets gång haft en klass i årskurs tre, numera en fyra, på skolan. Hon beskriver bakgrunden till projektet, att eleverna haft svårt för matematiska begrepp och problemlösning, att det är sådant som eleverna fastnat på, inte minst vid nationella prov.

Utgångspunkten för projektet har varit att få eleverna att kommunicera mer och att uttrycka sig på mattespråk.

Mer än 90 procent av eleverna på Gustaf Adolfsskolan har ett annat modersmål hemma än svenska.

– Det är rätt många som är födda här, men det är ett annat modersmål hemma, säger Rana Azam.

Ett barn som inte har svenska som modersmål kan briljera i själva räknandet, siffrorna, men fastna på begreppen, säger Josef Eissa, som själv jobbat med en klass i årskurs 6 under projekttiden.

Det gäller att få in de matematiska begreppen, orden, för att öka förståelsen för matematiken.

Läs mer: LiU med i projektet

I klassrummet har man nu gått från att tidigare när man ställde en fråga fokusera på bara svaret till att ha fokus på hela processen.

– Hur kommer vi fram till svaret, att kunna förklara. Hur tänker du, säger Rana Azam.

Hon berättar om hur eleverna numera kan, när de jobbar i matteboken, sitta och diskutera två och två med varandra om hur de tänkt, och förklara för varandra.

Och vid en diskussionsfråga får varje elev får en eller två minuter på sig att tänka, varpå de får prata i par och sedan lyfter man upp deras tankar i helklass för en diskussion, berättar Rana Azam.

– Förut har det varit så att man ställer en fråga och sedan är det de som är snabbast som räcker upp handen. Då har de andra redan tappat engagemanget.

Eleverna har mini-whiteboards som de ska skriva på och sedan visa upp.

– Det är inte bara de snabba och duktiga som är med, utan alla förväntas delta, säger Rana Azam.

Josef Eissa berättar också om hur det faktum att de flesta lektioner inte utgår från matteboken fått engagemanget att öka.

Också de som har svenska som modersmål blir hjälpta av det nya sättet att jobba.

Tycker eleverna att det blivit roligare med matematik?

– Ja, svarar både Josef Eissa och Rana Azam.

Sättet att arbeta spiller också över på andra ämnen, som NO, berättar lärarna.

I januari åker Rana Azam och Josef Eissa till Matematikbiennalen i Karlstad för att hålla föredrag om projektet.

Fakta

Margareta Engvall vid LiU har tillsammans med bland andra lärarna Rana Azam och Josef Eissa på Gustaf Adolfsskolan prövat olika kommunikationsstrategier i matematikundervisningen, med tanke på nyanlända och barn från tvåspråkiga hem.

Projektet är inriktat mot kommunikation och elevers matematiska resonemang och hur lärarens strategier kan stödja utvecklingen av detta i syfte att utveckla en lärandemiljö där alla elever kan känna sig delaktiga, oavsett kunskapsnivå eller språklig förmåga.

I januari åker lärarna till Matematikbiennalen för att hålla föredrag om projektet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!